Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att benämna en son efter sin far eller en krigare efter
någon viss mäktig dat, var ganska vanligt, men hvar
träffas något exempel på att hos något af ålderdomens
folkslag man betecknat en gammal hjelte efter sin
dotter? Åtminstone blir detta fransyska galanteri alldeles
barockt hos en så krigisk nation som asarne. Vidare, i
andra scenen af första akten, ser man tydligen att
sky-terna, liksom alla folkslag i gamla verlden, visste att
respektera folkrätten, visste att hålla en legat i
tillbörlig helgd; men i första scenen af tredje akten anför
Milo, hvilken likväl sjelf rönt prof af legatnamnets
in-violabilitet bland asarne, invändningar mot förlitandet
derpå. I samma scen kallar Pompé asarne «vilda», ehuru
de redan, såsom på flera ställen berättas, i sjutton år
utgjort ett ordentligt och regelbundet samhälle, och
Pompé sjelf betygar (fjerde akten, fjerde scenen) att de
hade både minnesvårdar och tempel. Dock lärer detta
ej stort bevisa, ty enligt Odens ord i sista scenen är
detta icke sannt, emedan der försäkras, att asarne ej
hade andra tempel än deras tält.»
«Sådan», fortfar Hammarsköld, «är denna berömda
tragedi, utan förnuftig plan, utan karakterer, full med
brott emot kostym och med beständiga motsägelser. Och
denna tragedi är berömd. Ja! emedan man länge i vårt
land varit van att ge sitt bifall åt det klingande, granna
och blänkande, utan att undersöka dess inre halt, van
att förtjusas af vackra verser, utan att bry sig om
sammansättningen af det hela; ty hvem medger ej att i
anseende till diktion denna tragedi har ställen af sann
poesi, af innerlig sanning och värma och af så mycket
yttre välljud, som alexandrinen möjligtvis kan tillåta».
Efter erkännandet af denna förtjenst hos författaren
meddela^ Hammarsköld några lösryckta profbitar. Ett bland
de bästa ställena synes mig vara Odens dialog med
Asmun i andra aktens andra scen, der Asmun förebrår
sin gamla vän att han af sin ärelystnad låtit förleda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>