Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med samma brutna rop hon såg sin brudgum fly,
Att söndras från dess faran af tjugo kungars länder,
Hon dagen höjas ser från österhafvets stränder,
Och ser den sänka sig i vesterns aftonsky.
Af skogens mörker skyld, af klippor omkringsluten,
Soiq. nära hennes qval och svara hennes röst,
Hon kallar dödens hand att hasta den minuten,
Som med en evig köld skall svalka hennes bröst,
Och lutar, blomman lik, af midnattsstormen bruten,
Förvissnad för sin dag, och skördad för sin höst.
Under erkännande att denna tragedi äger
många sköna partier i afseende på diktionen, måste man
dock anmärka, att denna diktion på nästan lika många
ställen lemnar mycket öfrigt att önska. Leopold, som i den
lättare genren, t. ex. den skämtsamma berättelsen,
öfverallt visar sig såsom en mästare i afseende på stilens
ledighet och behag, blifver ofta tung, svulstig och
svårbegriplig, när han vill uttrycka allvarliga tankar på ett
högtidligt språk. Detta är fallet med hans didaktiska
poemer, men i ännu högre grad med hans tragedier,
der detta fel är så mycket större, som dessa skola
reci-teras från scenen och, för att kunna följas med intresse,
måste ögonblickligen och utan ansträngning fattas af
åhöraren. Hammarsköld har sammanplockat en mängd
af sådana stilistiska misslyckningar i tragedien Oden,
och ännu flera vore lätt att tillägga. Till exempel:
Ett folk, till vänskap lätt, ej lätt att öfvervinna.
Förträffligt! sannt likväl — men rysligt sannt, jag skälfver.
Till blygd för menskligt vett; hvaraf beror ibland
Beståndet af en thron och ödet af ett land?
Och lena hatets frö ur klippan af hans bröst.
Mitt svärd, ja detta svärd hans hjerta skulle nå,
Fast genom öknens grus af tempel och af throner.
En obeveklig vakt, som Yngves fängsel stänger,
Och tycks med rysligt hot hans öde förespå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
