Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans filosofi i historien företrädesvis erhållit namn af
den kritiska. I Kants metod ligger principen af
tankens sjelfbevisning. Tanken skall hos honom
rättfer-diga sig sjelf. Så blef han tillika den egentliga
grundläggaren af den nya dialektik, som i synnerhet
framträder i Hegels filosofi, och här väsentligen anknyter
sig vid de Kantiska så kallade antinomierna (förnuftets
motsägelser), hvilkas lösning (koincidens) försökes
genom tankeprocessen sjelf.–-
Af den Kantiska filosofiens hela karakter och
grund-rigtning, hvilken just är friheten i tanke och handling,
kan man lätt förklara att den politiska sidan deri
måste erhålla en särskild vigt. Kant har berört denna i
flera af sina skrifter. Han går vid betraktandet af
staten ut från den åsigten, att den måste vara en
institution af den menskliga friheten sjelf, emedan den blott
8å till vida kan motsvara den menskliga personlighetens
värdighet, och dermed äfven sin ethiska ställning i
verlden. Det sedliga, i den vidsträcktare betydelsen af den
fria (sjelfmedvetna) seden, skiljer han icke från staten,
ehuru han ville skilja det egentligen moraliska (pligtens
och samvetets moment) från politiken. Han vill att
staten skall vara ett samfund af menniskor, öfver hvilket
endast dessa Sjelfva hafva att bjuda och disponera.
Att han med denna åsigt helt konseqvent måste leda
sig till republiken, såsom den åtminstone till idén
bästa statsformen, ser man lätteligen. Endast i den
(republiken), menar han, kan anfallskriget undvikas,
och i allmänhet menniskans ändamål uppnås, nemligen
att hvarje menniska inom densamma anses och
behandlas såsom sjelf ändamål. I afseende på den franska
revolutionen visar han sig såsom en af de få, som fattat
den stora tilldragelsen i dess egentliga väsen och
grunder. Han är af den åsigten att detta företag af ett
spirituellt folk, äfven om det en gång misslyckas, förr
eller senare skall uppnå sitt ändamål att bilda en verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
