Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svagheten och egennyttan, hvilken äfven vill intränga i sanningens helgedom
för att störa dess fria dyrkan. — Och J, som icke ägen något annat stöd
för eder tro, om någon rycker bort det, så förloren J alldeles intet. J
tron precist lika mycket eller lika litet som förut: J veten lika väl sedan,
som förut, hvad J tron. Sägen: hvad var det? — Och om J svaren, hvad
betyder detta svar? Hvad tänken J för godt med det der ordet, det der
talesättet, det der öfversvängliga uttrycket? Eller, tillåten mig fråga eder:
i de stunder, då begären bestormade ert hjerta, då de sammandrogo sig i
ett enda, såsom i sin brännpunkt, och J sågen hela er sällhet— der; hvad
trodden J då? Hvad öfvertygelse ägde då sanningen för eder? Hvad
verkade den? Hvad gjorden J?–O måtten I kunna gifva ett svar, som
vederlägger hvad jag härtills skrifvit!»
En annan följd af det allmänt upplysta tänkesättet
under denna period var det öfverhandtagande,
sedermera så mycket öfverklagade moralpredikandet inom
kyrkan. Jag har redan tillräckligt talat om den så
kallade upplysningens inflytande äfven på presterskapet,
hvarigenom det efterhand leddes ifrån det dogmatiska
innehållet af vår troslära, på hvilket presterna Sjelfva
ofta antingen tviflade. eller hvilket de, skrämda af de
otrognas spott och hån, blygdes att i sina offentliga
föredrag alltför mycket vidröra. De inskränkte sig
derföre i sina predikningar till en slapp och sentimental
moral * inklädd i så vackra vältalighetsblomster, som
hvar och en kunde åstadkomma, stundom, till de
rätttrognas stora förargelse, lånade från profana skrifter af
tvetydigt innehåll, såsom romaner och dylikt. En
författare i Polyfem påstod sedermera att han en gång i
en predikan igenkännt flera blad af en då för tiden
mycket populär, sedelärande roman «Mannen sådan
han bör vara». För sådana betänkliga afvikelser från
ett rätt predikosätt, sådana vältalighetsoffer åt samtidens
förvillade omdöme i andliga ämnen, sådana
medgifvan-den åt dess falska begrepp om kristlig religiositet
beskylldes utan förbehåll af den nya skolan äfven sådana
män som Magnus Lehnberg och Carl Peter Hagberg,
den sistnämnde likväl endast i början af hans prester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
