Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen. Hrar finner man räl i den detta lärda kram, dessa vetenskapliga
bestämningar, som man nu fordrar af folkläraren? Med hvilken
sorgfällig-het har han icke der behandlat den moraliska delen af religionen? Huru
enkelt har han icke föreställt dogmerna? Hrem skulle blott deraf kunna
finna hvad tankar han som theolog gjorde sig, t. ex. om treenigheten, om
arfsynden, om försoningsläran ? Var det ett fel att han ej bestämde dessa
läror? Ett fel i en symbolisk bok?! — Är det åter icke ett fel, hvarföre
häcklar man då dem, som följa hans efterdöme såsom folklärare, som, i
likhet med honom, göra folkets behof till sin regel? Måste det icke vara
hvar och en lärares regel, som känner sin bestämmelse, som förstår att
vara allt hvad han bör på sitt ställe, och vet att rätt utdela sanningens
ord? Skola ej åhörarens behof af en praktisk religionsupplysning vara
honom mer, än hans eget behof af befordran och hans orthodoxa rykte? Skall
han pråla med theologisk lärdom, der han enkelt bör föreställa
religionens bud?»
«Det kan således icke nekas, att religionsläraren bör predika
både[dogmatik och moral. Men huru bör han göra det? Skall*dogmatiken
föreställas på ett praktiskt, eller moralen på ett dogmatiskt sätt? — Hvad är
dogmatik? Kan den innehålla något annat, än svaret på de frågor, dem
den tänkande menniskan gör sig sjelf i anledning af sina moraliska behof?
Innehölle den något annat, hvartill skulle det väl tjena? Kunde det väl
äga någon verklig betydelse? Skulle det vara annat, än blotta ord och ett
tomt ljud? Är nu frågan praktisk, så måste väl också svaret vara det. —
Och i hvad afsigt skola väl dogmatikens läror föreställas? Att verka
tillfredsställelse — för hvem? För bofveu eller för den goda menniskan?
Gifves det väl å menniskans sida något annat möjligt vilkor för hennes
hjertas tillfredsställelse än dess verkliga förbättring? Nej, dogmatikens
läror måste på ett praktiskt sätt behandlas, och det är så mycket mera
nödvändigt, som menniskohjertat äger en olycklig fallenhet att anse tron
på dessa läror såsom ett surrogat för dygden. Huru skall jag, frågar
menniskan, på det lindrigaste vilkor, med den minsta möjliga inskränkning af
mina begär, med det minsta möjliga moraliska bemödande, kunna vinna
min salighet? Denna orimliga fråga väntar hon få upplöst af religionen,
och hon skall tro sig finna det önskade svaret i dogmatikens läror, så snart
de ej framställas ur en moralisk synpunkt. Hvad annat än detta är det,
som så tjusar menniskor i dessa ofta rätt dåliga och osmakliga
predikningar af svärmande stympare? Dessa sinnliga målningar af försoningens nåd;
dessa varningar, att icke störa nådens verk genom något eget bemödande;
dessa ensidiga föreställningar af den dogmatiska trons allkraft, förenade med
ett ständigt, mot bibelns lära (se t. ex. 1 Cor. 13: 13) högst stridigt
förringande af dygdens värde; de äro så söta att höra, så lätta att följa, så
enliga med menniskans fallenhet att blott lefva i sina sinnliga känslor, blott
drömma och njuta, att de icke annat kupna än fängsla henne. Att gjuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
