Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro de, som ieke se, och dock tro. — Må man dock fritt om man
vill, för att öfva sin tanke, försöka att utreda detta huru, hvilket Bibeln
lemnat obestämdt, kanhända för att öfva vårt moraliska förtroende till den
allgode Fadren i himmelen; men man förgäte aldrig, att den theori, man
gifver deröfver, icke hör till religionens väsende, utan blott är ett filosofiskt
resonnement öfver en religiös sanning, hvilket först då bör anses för
hetero-doxt, när det går ut på att förneka Sjelfva grundläran eller att förvända
den till skada för moraliteten. Om det förra någonsin skett, derpå skulle
man lätteligen kunna råka att tvifla; men lika lätt torde det ej vara att
afhålla sig fråu all fruktan, att icke det senare någon gång, ehuru visst
icke med afsigt, skett genom blinda ifrares åtgärd, hvilka, då de ej lärt
att skilja skalet från kärnan, det väsentliga i religionen från dess
omkläd-ning, med sin bokstafstro qväfva religionens anda, och beskylla alla dem
för neologi, som icke tro på aposteln Ansélmus *).»
«Vi gå nu till det tredje problemet, för att vidröra en och annan
för moraliteten vigtig fråga.»
« Behöfver menniskan ett högre bistånd till det sanna godaP Är hon
redan af naturen god, och behöfver hon blott upplysning om sina pligter
för att utöfva dem? Eller är hon af naturen ond och alldeles i grund
föjrderfvad? — Det senare har af de fleste blifvit bejakadt, åtminstone
sedan Augusti tid. Det förra har blifvit yrkadt af en del filosofer allt intill
den tid, då Kant utgaf sin religionslära. — Hvilketdera är rätt? Hvar
skola vi här finna en pröfvosten för sanningen? I Bibeln — ja,
visserligen. Men hvar finna en pröfvosten för dess rätta tolkning? Huru
af-göra, om det, som der säges om menniskans förderf, gäller i afseende pä
hela menskligheten, eller blott om vissa nationer och vissa tidehvarf? Och
om det förra äger rum, huru och i hvad afseende det kan sägas om
menniskan i allmänhet? — Man borde väl äga dessa frågor så afgjorda, att
intet tvifvelsmål om Bibelns rätta mening kunde äga rum, innan man
beropar sig på dess utsagor. Nu som detta icke ännu s^ett, Oaktadt man
tvistat derom i flera sekler, och beklagligen under dessa tvister gifvit
alltför många bevis på den elakhet, hvartill menniskohjertat kan förfalla, tror
jag mig icke träda Skriftens auktoritet — icke en gång theologernas — för
nära, om jag påstår, att det är omöjligt afgöra, hvilkendera af de
stridande parterna äger sanningen på sin sida, förrän man hänskjutit saken till
moralitetens domstol, och der pröfvat halten och värdet af deras särskilda
påståenden. Hvad som blifver gilladt der, det och intet annat är orthodoii,
det och intet annat är Bibelns lära; ty såsom gudomlig kan den icke
innehålla något, som vore stridande emot moraliteten. Jag talar icke i
denna, bland menniskor, högsta domarens namn; jag talar blott inför dess
*) En berömd och skarpsinnig skolastisk theolog i medeltiden, känd
ibland annat för sin satisfaktionstheori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
