- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
143

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men lifligare begreppen, dem vi nästan sakna tillfälle att i en viss
fullkom-lighet förvärfva. Äfven de skrifter, som blott äro ämnade att uppfylla vira
lediga ögonblick, tillfredsställa oss blott genom stora ntsigter, skarpa och
djupsinniga, eller höga filosofiska tankar. Vi äro blott genom uppfinningen
af nogare bestämmelser och utvecklingar af begreppen, genom Dyheten i de
allmänna synpunkterna, originella; sällan genom nyheten i Sjelfva begreppen
och deras innehåll, i känslorna eller i de individuella synpunkterna; vi äro
det mera genom tankekraftens styrka än genom dess afvikelser. Våra
kunskaper och känslor äro redan en frukt af konst; det konstlade utseendet
skiljer sig ej från föreställningen af dem; vår egsn öfverlägsenhet hindrar
oss att träffa den slags enfald, som är så intagande hos de gamle. De
innnefatta de afsöndrade begreppen i bilder: de gifva oss passionens uttryck, —
deri täfla vi förgäfves med dem, — men den psykologiska blicken, som fattar
oeh utreder hela karakteren, den moraliska fria känslan och de höga
idéerna, som utstaka menniskoraas foretag och afgöra deras värde, deraf finna.
vi högst få spår hos de gamle. Sjelfva skalderpa göra numera fåfänga
anspråk på snillets ära utan filosofi. Då de gamla poeterna och artisterna
måk naturen, bestrida vi dem utan nytta företrädet; men förståndet och
förnuftet, de höga kunskapsförmögenheterna hafva hos oss en ojemförligt
högre odling. Det vackra och det sublima bero af inbillningskraftens
förhållande till dem. De nya och utvidgade begreppen, dem filosofien bjuder
oss, gifva anledning till en mängd idealer för inbillningskraften; det
tillhör våra skalder och artister att genom deras attributer väcka motsvarande
föreställningar hos oss. De anmärkningar, de lärosatser, som poeterna
måste som en vehikel för dessa föreställningar använda, böra vara starka och
sanna eller höga, men filosofiska. För de djerfvaste inbillningens
målningar, for dess dristigaste utflygter, måste alltid en psykologisk eller
metafysisk rigtighet ligga till grund. Hvad nya okända tillgångar skola ej öppnas
för skalden af en tillväxande filosofil Och skulle vissa fördomar, alltid
färdiga att åtminstone för förmätenhet anklaga nya sanningars försvarare,
afhålla oss att yttra den billiga förmodan, att Sjelfva den abstrakta kritiska
filosofien en gång måste förädla dess vitterhet och ändra dess artP
Förgäfves söka vi något sådant hos de gamle. För dem kunde
hvardagsmaxi-meraa vara af ett intresse; våra större kunskaper upphöja oss så långt
öfver dem. Vi träffa i dess ställe en beständig svaghet’, och hvad vi skulle
kalla platthet, i tankarne, aldrig styrka., om ej i föreställningar af stora
menniskors handlingar; en ljuf matthet, men tillika rigtighet i uttrycket;
och en enfald, som åt ämnen af mindre vigt gifva det oemotståndliga
behaget och lifligheten och en aldrig tröttande naivitet, och som åt stora
föremål lånar en sublimitet, hvilken just följer af kontrasten med uttrycket,
emedan skribenten tyckes vara öfver de höga saker, dem han lngn och blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free