Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
området af den läsande allmänhetens närmaste
erfarenhet. Att till en början hafva sökt för den svenska
allmänheten popularisera den nyare esthetiska vetenskapens
resultater, och efter hand hafva förberedt den på de
stora frågor inom vår vitterhet, som ett decennium
senare fordrade att mera noggrannt undersökas och lösas,
är Silfverstolpes hufvudsakliga förtjenst.
Han uppträdde ock i en tidpunkt, då en sådan
verksamhet var påkallad. Icke utan skäl hafva nya
skolans anhängare kallat denna period för vår vitterhets
jernålder. Journalen för litteratur spår till och med på
ett ställe dess snara undergång, menande, att «solen
redan synes hafva hunnit andra sidan af middagshöjden
på vår vitterhets-horizont, ehuru vi ännu genom
mästerstycken påminnas om ett tidehvarf 90m varit»*). Den
gustavianska poesien hade egentligen utblomstrat med
Kellgren: de män, som ännu slöto sig till den gamla
skolan, behöfde konflikten med den nya för att lyftas
till den höjd, som de slutligen sedermera intogo.
Hittills hade de intet annat frambragt än några didaktiska
poemer, till hvilkas beröm man på sin höjd kan säga
att de voro goda nog i en dålig genre. Svenska
Akademien hade i flera år endast medelmåttor att prisbelöna,
till föga heder för dessa, och icke utan skada för
akademien sjelf. Franzén ensam fortgick på sin vackra,
sjelf-ständiga bana, älskad af nationen, ett lefvande bevis
att reformen i vår vitterhet väl kunnat försiggå med
mindre buller och bång än sedan skedde, så snart
tanke-och tryckfriheten hunnit lossa nationalandans band och
^öppnat den offentliga diskussionen. Men med detta
vackra undantag var utsigten på vitterhetens fält tröstlös:
det var som om en tung andtäppa varit färdig att qväfva
nationens poetiska genius.
*) IV: sid. 39. I en recension öfver de då senast utkomna häftena af
(’Sommarpromenaden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
