Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alltsedan Gustaf I grundläde allians-systemet med
Frankrike hafva svenskarne hyst mycken förkärlek för
detta folk. Också har det varit vår bundsförvandt i
våra vigtigaste historiska företag. Hvilka fördelar detta
förbund i politiskt afseende för oss medfört, må
statsmännen afgöra: att det på vår odling, vår andliga
tillvarelse icke alltid utöfvat ett helsosamt inflytande, torde
numera icke kunna bestridas. 1 synnerhet var detta
inflytande i högsta grad förderfligt för tänkesättet och
sederna, då det under Gustaf III:s tidehvarf blef
uteslutande. Ett folk kan aldrig, utan att äfventyra den
bästa delen af sin nationalitet, göra sin egen bildning
beroende af ett annat folks, som till härkomst,
samhällsskick, historiska traditioner, religion och seder är så
långt skiljdt derifrån, som det franska folket från det
8venska. Följden blir oftast den, att just de sämsta
dragen öfvergå från originalet till kopian, med
förslapp-ning af det egentliga karakteristiska hos båda; Sjelfva
språket smittas och förderfvas af den alltför stora
förtroligheten, och tillegnar sig i rå och osmält form
främmande elementer, så grundväsentligen skiljda från det
egna idiomet, att de med detsamma aldrig, på samma
sätt som lån från stambeslägtade tungomål, låta sig
dermed införlifvas genom att foga sig efter dess egna
ursprungliga former. Yi hafva redan under ett halft
sekel förgäfves sökt att rensa vårt språk från detta ogräs.
De franska glosorna tränga sig ännu in deri med samma
outrotliga envishet som den ryska Bunias i våra
sädesåkrar. Men denna etymologiska olägenhet af de
främmande oböjliga orden var ej den enda: ännu
betänkligare var det. att den franska inflytelsen en gång var nära
att förstöra den syntaktiska sammanfogningen af vårt
språk, hvilket man ser äfven hos våra bättre akademiska
författare från denna tid, såsom Leopold och A. G.
Silfverstolpe. Bildadt af en ensidig fransysk lektyr, hade
örat småningom vant sig vid den fransyska satsbildnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
