Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka, ehuru djupt de ingå i det verkliga lifvets gemena
innehåll, i formen likväl alltid bibehålla den bättre
societetens ton. Kotzebue har i detta afseende det största
ansvaret, ty han skaffade genren kredit. Ett annat
ganska fult fel är böjelsen för sentimentaliteter,
påminnelsen om lifvets allvar, som upphäfver den komiska
stämningen. För att verkligen känna det komiska,
måste man vara fri; sorg och medlidande få ej
om-snärja hjertat. Kotzebue synes dervid mera hafva gjort
koncessioner åt publikens böjelse än följt sin egen. De
bättre af hans farcer, «Der Wildfang» (1797), «Das
Epigramm» (1801), «Die Deutschen Kleinstädter» (1802)
(från hvilket stycke namnet Kråkvinkel härleder sig),
«Der Wirrwarr» (1802), aPagenstreiche» (1804), «Der
Esels-Schatten» (1809), gifva alltid ett godt utbyte, och
Skräddar Fips, Arrendator Feldkummel,
Kommissions-rådet Frosch, Kandidat Elias Krumm, fortfara att i
skickliga virtuosers händer roa publiken.»
«Hvad som lägger oöfvervinneliga hinder i vägen
för det finare lustspelets utbildning hos tyskarne, är den
fullständiga bristen på en sedlig bas, eller, om man
vill uttrycka sig allmännare, på en bestämd social ton.
Tragediförfattaren känner detta mindre, ty hans
handling spelar alltid mer eller mindre i en idealisk verld;
men lustspelsförfattaren, äfven om han tager sin tillflykt
till elfvornas, sagornas eller drömmarnas verld, måste
likväl alltid visa oss sociala förhållanden, och kan
der-för endast ansluta sig till det faktiskt gifna. Här
befinner sig nu skalden i det svåra läge, att han sjelf
måste uppfinna icke allenast handlingen utan äfven
tonen. I Kotzebues tid var svårigheten ännu större.
Hvarje enskild skald gaf situationen och de sociala
formerna färg efter sin egen individuella smak, eller
efter hvad som var brukligt inom den krets, i hvilken
han rörde sig. Genom denna osäkerhet i tonen
förvirras äfven de sedliga begreppen. Den motsatta ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
