Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Salzmann och hans likar. Hvilket verk är icke
Salzmanns «Karl von Karlberg» (1783), det tålsamma,
toleranta, oändligt breda, platta sidostycket till Faustin
eller Belphagor, hvilken godmodigt uppräknar allt elände,
som i trots af all upplysning ännu öfvertäckte verlden!
Och likväl hade denna bok en ofantlig publik genom
sin populära stil; författaren blef på det enträgnaste
ombedd att fortsätta den och uppmuntrades med ganska
betydligt honorarium. Måste man icke förvånas, säger
Forster, att det ännu finnes menniskor i Tyskland, der
sådana män som Campe, Salzmann, Villaume och
dylika äro uppfostrare? Och denna visste likväl icke, ehuru
långt saken skulle komma genom en Lessing, en
Mey-nier och alla dessa fruktsamma bokhopsmörjare, som
årligen lägga sina påskägg och putsa sina julträd? Under
denna uppsjö af ytliga och genom enervering
sedeförderf-liga böcker står en sådan bok som Pestalozzis
Lien-hard och Gertrud (1781), ensam i sin enfald och
enkelhet, hvarmed den lånar sin synkrets från folket, och
skildrar dess tänke- och handlingssätt och fröjderna vid
den husliga härden, för att befordra dess bildning inom
dess egen sfer. Men äfven en sådan man förmådde icke
länge fortgå på en sådan bana; i sin Christofer och
Elsa (1792) nedsjunker han redan till en resonnerande
förklaring af det förra arbetet.»–Vi behöfva ej längre
sysselsätta oss med dessa numera med rätta förgätna
produkter. Den som vill veta huru de upptogos af sin
samtid hänvisas till Journal för Svensk Litteratur,
bandet V, sid. 321 m. fl. st.
Bland de tyska romanförfattare, som under denna
tid vunno ryktbarhet i Sverge, må äfven nämnas friherre
Adolf Frans von Knigge (1752—1796). Han hörde till
de få författare, som med sin böjelse för litteraturen
förenade en viss grad af verldsbildning. I många
rigtnin-gar verksam, icke utan fåfänga öfver sin börd och sitt
författareskap, obesvärad af strängare sedliga grundsatser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
