Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som behöfVas gtt leda de andra; vidare huru välgörande den konsten är att
sticka starren; vidare huru angeläget det är att förvara sina ögon för alla
mer eller mindre våldsamma åkommor; vidare huru välförtjent den gjorde
sig af menniskoslägtet, som kunde uppgifva ett sådant ofelbart
forvarings-medel. Likvisst, ehuru hvarken samhällsordningen eller religionen fordrar
att menniskor skola vara kroppsligen blinda, dock, som ett alltför ifrigt
yrkande på värdet af synen och angelägenheten att bevara den möjligen
skulle kunna misstydas såsom ett försvar för den förhatliga
upplysningen, vill jag ej utbreda mig öfver dessa ämnen. Jag säger endast helt
okonstladt, och utan allt afseende på själens ögon: att menniskor som se
äro lyckligare än blinda.»
«Men förmågan att se är ej lika hos alla. Somliga äro skumögda,
andra närsynta, andra skefögda o. s. v. Den ena kan ej redigt skönja
något föremål, den andra upptäcker det ej innan han stöter näsan deremot,
den tredje ser det i en annan punkt än det verkligen intager, och går det
således förbi. Ingendera kan undvika faror som möta honom. Deremot den,
som ser skarpt och rätt upptäcker dem i tid, skönjer noga deras verkliga
beskaffenhet och mäter deras storlek, samt bestämmer med säkerhet sina
steg att undgå dem. Men ehuru jag vågar tänka, att samhällsordningen och
religionen icke heller kräfva att menniskor skola vara närsynta, skumögda
eller skefögda; dock, för att icke äfventyra att yttra någon sats, som
möjligen kunde af nitiska och redligt tänkande män anses för skadlig, vill jag i
denna sak gå ytterligen försigtigt tillväga. Jag hemställer s&ledjes
djupvörd-sammast och högst oförgripligen till dem, hvilka hafva en nogare
kännedom af statens och religionens intressen än jag, om icke man, utan fara
att stöta dem, kan frimodligen påstå, att det är lyckligare att se skarpt
och rätt, än att vara närsynt, skum-, sur- och skefögd.»
En bland de märkvärdigare männen från denna
period var Hans Järta. Han var, såsom jag redan nämnt,
en af ledamöterna i den så kallade Juntan och vän och
korrespondent med Höijer. Han var född den 11
Februari 1774, son af general-löjtnanten m. m. friherre
Carl Hjerta och dess senare fru Maria Charlotta von
Plomgren. Blef 1779 fänrik vid dalregementet.
Studerade sedan i Upsala, undergick kansli-examen och blef
1790 kanslist i kongl. maj:ts kansli. Andre sekreterare
i kabinettet för utrikes brefvexlingen 1792.
Protokollssekreterare i justitie-revisionen 1796. Afsade sig adel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
