Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Icke underligt derföre, att Wallin var helt nära
tjugu år gammal, innan han ankom till universitetet,
hvilket inträffade i September 1799. Gynnad af lyckan
med en förmånlig akademisk kondition, fick han tillfälle
att oafbrutet få vandra fram på vägen till Parnassen’,
hvars höjder han upphann 1803. Men lagern är
ofruktbar; nu uppstod den stora frågan om det timliga lifvets
bröd. Under djeknetiden hade svenska kyrkans framtida
öfverherde varit betänkt på att, eftergifvande för fadrens
önskan, inträda i krigsståndet, och det var endast ohelsan,
som lade derför hinder i vägen. Wallins anlag för
skaldskap hade tidigt vaknat; vid tio års ålder hade lian
med ett poem helsat sin från finska kriget återkommande
fader; Fahlu tidning upptog tillfällighetsverser af
skolgossen; i Westerås var han stiftaren och själen i ett
poetiskt djeknesällskap, «Jeunesse-orden». Af alla
studier hade han med förkärlek idkat romerska litteraturen,
hvartill han dels uppmanades af sin lärare Stamberg,
dels af sin sympathi för det storartade, praktfulla,
rhe-toriska. Vorden filosofie magister önskade han vinna
en plats vid universitetet, och det i vitterheten. I denna
afsigt utgaf han 1805 en dissertation om sin
älsklingsförfattare Horatius; men den docentur i esthetiken, han
påräknat, erhöll han ej: en annan blef honom föredragen.
Under tiden, och ännu ett år efteråt, hade den
unga magistern, konditionerande än här, än der, fört
ett nomadiskt lif, fullt af mödor, lidanden och
försakelser; en tid, om hvilken han sjelf sjunger:
Hur genom många helsosamma prof
Till känsla af mig sjelf, af mitt behof
Och mina likar — lik den lätta svanen —
Jag flyttades från kust till knst och fann
Inunder vadmalströjan som krachanen
Den samma — alltid samma menniskan.
Redan 1803, då han promoverades, hade Wallin
vunnit priset i Svenska Akademien för fyra öfversätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
