Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«När vid slutet af år 1809», säger Palmblad *), «den
bistra Polyfem höjde sig, blef det lika litet Wallin som
någon annan af samma skola förunnadt att få behålla
sin skaldeära obestridd. Tvärtom: just derföre att han
jemte Valerius utgjorde de utmärktaste af den gamla,
på sina lagrar redan hvilände Leopolds lärjungar, tog
man dem begge företrädesvis för hufvudet och
bekämpade dem med löjets, gycklets och hånets pilar. Vi
vilja icke väcka minnet af dessa ungdomens otth
öfver-modets anfall, dem vi ogilla; men fastän vi, för egen
räkning, ingen synd i detta hänseende hafva att afbedja
eller urskulda, torde vi dock få påminna om, att
sanningen nästan aldrig går fram utan strid, att man i
stridens hetta alltför lätt öfvergår till obillighet och
öfver-drifter, samt att man mot starka fiender (ty Svenska
Akademien stod den tiden på en ganska bred bas, och
den 8. k. nya skolan utgjorde i flera år endast en
ung-*-domlig ringa hop, utan annat anseende än de Sjelfva
kunde tillkämpa sig) måste nyttja starka vapen, bland
hvilka satirens äfven alltid ansetts tillåtliga, ehuru
Önskligt varit, att den blifvit nyttjad med mera måtta.
Hufvud-frågan är dock den: var kritiken rättvis? Läaom hur
den tappraste bland kämparne i sällskapet Pro Joco
(Polyfems utgifvare) yttrade sig, icke i polemiken, utan
bortåt tjugu år efter sedan denna slutat, i ett verk,
ämnadt att gå till efterverlden och som uppfyllt denna
bestämmelse.»
Palmblad menar här Hammarsköld och de af honom
i hans så ofta åberopade verk, «Svenska Vitterheten»,
fällda omdömen öfver Wallin. Huru han kan påstå
att detta yttrande afgafs bortåt tjugu år efter sedan den
stora striden i vår litteratur slutat, är mig oförklarligt.
Man kan ej antaga att denna hvila inträdde förrän
åtminstone efter 1820. Eller menar han sedan polemiken
*) Biografiskt Lexikon, XIX: sid. 305.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
