Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förde till massornas herravälde, d. v. s. till en
despotism under fräcka demagoger; jemlikhetens idé till
sans-culottism, verldsborgerlighetens idé till allmän
förbist-ring, ett beUum omnium inter omnes. I striden mot
samhällets regellöshet visade systemet endast en förstörande
kraft, till dess slutligen ingenting annat syntes blifva
öfrigt än en kaotiskt böljande massa, som, lemnad i
handen på en väldig man, skulle utbreda förstörelsens
verk öfver hela Europa.»
«Den mäktiga förändring, som i följd af dessa yttre
omhvälfningar måste försiggå inom litteraturen och
konsten, tillskrifter man vanligen den romantiska skolan,
men endast med half rätt. Ursprungligen var den
romantiska skolan ingenting annat än den nödvändiga
följden af den föregående idealismen i filosofi, konst,
vetenskap och religion. Den omkastning, som ägde rum
inom skolan, följde samtidigt äfven i det offentliga lif—
vet; hon tillegnade sig det, men hon frambragte det icke.»
«A W. Schlegel var född i Hannover 1767, af
samma slägt som den gamla theaterdiktaren Elias Schlegel
tillhörde. Han studerade i Göttingen först theologi,
sedan filologi, var medlem af det filologiska seminariet
under Heyne, vann Börgers vänskap och skref dikter
för hans «Akademie der schönen Redekftnste», äfvensom
recensioner i bellettristiska ämnen för Göttingische
Gelehr-ten Anzeiger. Efter slutade studier blef han privatlärare i
ett hus i Amsterdam, der han stannade i tre år. — Under
tiden hade hans yngre broder, Friedrich Schlegel, född
1772, öfvergifvit den köpmansbana, hvarpå han först
in-trädt, och studerat filologi i Göttingen och Leipzig.
Derifrån begaf han sig till Dresden, der han blef bekant med
Körner den äldre, Schillers vän och korrespondent. För
Schillers nyss började tidskrift «Die Horen», hvilken
redan i början saknade medarbetare, måste de båda
brödernas esthetiska afhandlingar vara så mycket mera
välkomna, då de till form och innehåll öfverensstämde med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
