Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvirrade sålunda innehållet genom formen, formen
genom innehållet. Genom Wilhelm Meister hade dialogen
om konst och litteratur kommit på modet hos publiken;
— hvad som hos lyckligare nätioner synes endast såsom
lifvets lätta blomsterdoft, reflexionen, ansåg man i
Tyskland såsom dess innersta kärna. — Väckta genom denna
förebild, och ännu mera styrkta genom exemplet af
Plato, med hvilken den yngre brodern då lifligt
sysselsatte sig, täflade nu Schleglarne att föredraga sina
åsigter i dialogisk form. Men nu är samtalsformen hos
oss en konstlad form, ehuru den hos grekerna genom
vanan vid det offentliga lifvet och genom menniskornas
då likformiga bildning kunde vara tjenlig för detta
ändamål; vi inlägga i samtalet hela vår personlighet, och
hvarje individ har sin egen filosofiska grundåskådning,
som sträfvar att göra sig gällande. Ett logiskt ordnadt
samtal är under dessa förutsättningar icke möjligt, så
vida man icke fattar den dialogiska formen såsom en
helt och hållet yttre, då den endast kan inverka på ett
störande sätt. Dessutom saknade bägge bröderna all
dialektisk talent. Det är ingen verklig rörelse i deras
samtal, utan endast ett utbyte af åsigter och meningar.
Samma fel hafva Schellings samtal i Bruno, Solgers i
Erwin, Tiecks i Phantasus o. s. v., och då dessa
skrifter mycket lästes af en viss publik, så har derigenom
en falsk och tvungen ton inkommit i den så kallade
bildade societeten.»
«Annu betänkligare var en annan böjelse, som
likaledes förskrifter sig från Goethe. Goethe älskade att
aforistiskt afrunda resultaterna af sin, reflexion. Der
ligger den faran nära att genom uteslutande af den
föregående deduktionen, mellanlederna o. s. v., vilja
göra en ovilkorlig sanning af en vilkorlig, och derigenom
ställa den i en falsk dager. Goethe undviker denna
fara derigenom, att han förfar i enlighet med den gamla
ordspråksdiktningen, och för att dömma rigtigt icke ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
