Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undviker trivialiteten. Schleglarne åter lade an på att
blända mängden med ovanliga påståenden. Denna
lekande vana har för den aforistiska tänkaren den faran,
att han slutligen bedrager sig sjelf: när han i början i
mjugg skrattar åt hopen, som icke förstår honom, endast
derföre att den icke vet, hvad han förstår under sina
ord, så glömmer han slutligen sjelf denna fyllnad. Den
aforistiska tankeformen har väsentligen bidragit att söndra
den romantiska skolan från den klassiska.»
«De personliga förhållandena skulle icke hafva varit
nog att grundlägga en ny skola, som beherrskat två
generationer. Omslaget var en inre nödvändighet. För
att göra detta klart, måste vi åter taga de allmänna
förhållandena i betraktande.»
«Den nyvaknande diktkonsten fann i Tyskland
ingen forntid, intet föregående, ur hvilken den naturenligt
skulle hafva kunnat utveckla pig; den kastade sig på
efterbildningen af den grekiska poesien, till en del af
ett visst deltagande för innehållet, men hufvudsakligen
emedan den icke hade något annat. Hos grekerna var
lifvets ändamål harmonisk utbildning af den enskilda
menniskan, deras religion erkännandet och helgandet af detta
ändamål, deras konst uppfyllelsen och framställningen
af detsamma. Den moderna skalden hade endast den
uppgiften att bringa dessa i sig Sjelfva
öfverensstäm-mande momenter i öfverensstämmelse med vårt eget
sätt att känna och vår egen logik. Längtan efter
Greklands gudar kunde alltså, om vi så få uttrycka oss, icke
afse innehållet utan formen: den härflöt icke från någon
verklig tro på den olympiska Zevs, utan från den i
konsten inneboende driften att försinnliga det abstrakta
idealet. När den ensidiga efterbildningen af antiken
icke var tillräcklig för diktkonstens väsentliga ändamål,
så gaf bildningens begrepp genast medel i hand att
komplettera denna ensidighet. Bildningen skulle
förmedla friheten från hvarje ämne (stoff), oberoendet deraf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
