Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det måste derföre vara angeläget för densamma att
utvidga sin synkrets, för att genom rättigheten till urval
röra sig lika fritt i sina idealbilders pantheon som inom
den verkliga verldens skrankor. Utgående från den
principen att bildning Ar menniskans högsta ändamål,
och att den fulländade bildningen uppenbarar sig endast
i konsten, gräfde man i alla nationers skattkamrar, för
att finna något, som kunde komplettera och i viss mån
berigtiga det grekiska lifvets idealer. När Schiller
hade uppstämt lofsånger till Dionysos och Apollo,
hvarför skulle man icke äfven besjunga Jungfru Maria?
När Schiller lade gudarnes afund och dylika antika
föreställningar till grund för sina ballader, hvarföre
kunde man icke för ombytes skull äfven en gång
begagna Andakten vid Korset såsom motiv? Den skarpare
blicken in i den grekiska diktens natur uppväckte äfven
intresset för de öfriga folkens litteraturer. Nödig
fördomsfrihet för att förstå och tillegna sig det främmande
hade man i tillräcklig grad förvärfvat; ja, man hade
genom efterhärmning af antiken kommit så långt, att man
betraktade det sedliga innehållet såsom något likgiltigt.
Nu var Weimars horizont icke särdeles stor; endast
Herder hade gjort ett försök att leda uppmärksamheten
på alla folks naturpoesi; men den karakter af naivitet,
som man efter Schillers föreskrift så högt värderade hos
grekerna, var måttgifvande för hans urval. Det låg nära
att man äfven kastade en blick på konstpoesien, icke så
mycket af historiskt intresse, som för att finna nya
förebilder, nya former, nya reglor. Vid historisk blick var
man ännu icke van. Den dåvarande methoden i
filolo-gien, liksom i filosofien, gick endast ut på att
exemplifiera, eller, hvad som är detsamma, uppställa idealer.
För att med framgång arbeta i denna rigtning, var en
större lärdom nödig än Herder någonsin ägt. Schlegel
ägde denna lärdom, och, hvad vigtigast var, han
förenade dermed denna fina smak och denna esthetiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
