Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
receptivitet, som fattades de samtida arbetarna på
samma fält, Eschenburg och Bouterwek. Så kunde den
herrskande poetiska skolan helsa hvarje utvidgning af
den poetiska horizonten såsom ett förvärf för sin egen
princip, och så mycket mera beundra mångfalden af de
konstformer, som för dem voro det enda angelägna, ju
mera korrekta de till dem öfverlemnades. Man hade
ändtligen i det tyska språket igenkänt ett fogligt
verktyg, och i glädjen öfver denna upptäckt var man beredd
för de mest halsbrytande experimenter.»
«När man nu såg sig omkring på verldspoesiens
vidsträckta område (med orienten var man ännu icke
bekant), så kunde ingen annan poesi uthärda jemförelse
med antiken än renaissancens poesi, hvilken hade till
innehåll den bortdöende medeltiden. Shakspeare,
Cer-vantes, Ariosto, jemte dem Tasso och Camoéns, voro
konstpoesiens naturligaste förmedlare; då man från äldre
tid tilläde Dan te och Boccaccio, från en senare
Calde-ron, hade man temligen omskrifvit den mönstergiltiga
diktkonstens omkrets från denna period. Till tyskarne
kunde man icke återgå, emedan i Tyskland så väl i
afseende på språket som tänkesättet den ridderliga
poesien var skild från den moderna genom mästersångens,
folkdiktens och reformationens oöfverstigliga svalg, och
emedan den icke hade krystalliserat sig i något större
verk. Ehuru nu dessa skalder, med undantag af
Shakspeare, alla till sitt sedliga innehåll voro fullkomligt
motsatta det moderna medvetandets innehåll, så stötte
man sig likväl föga derpå, emedan man redan genom
den klassiska poesien blifvit van vid att tänka sig det
sköna såsom skildt från det goda, det ideala från
verkligheten, konsten från lifvet. För att icke vara orättvis
mot den romantiska skolan, måste man taga två
omständigheter i betraktande: först,, att Goethe och
Schil-ler lika litet som denna skola läto stöta sig af det
gräsliga innehållet af Calderon’s dramer, dernäst att roman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
