- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
273

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tikerna icke af katholicismen drogos till Dante och
Calderon, utan af dessa till katholicismen. Det var
deras enda syftemål att upptäcka rika och glänsande
konstformer. För dessa konstformers skull ursäktade de det
osedliga innehållet, emedan det sköna ju icke är
verkligt, och emedan man ju icke ville öfverflytta konstens
innehåll på lifvet. Vidare kommo de af oppositionen mot
de s. k. filisterna (d. v. s. mot folk af vanligt sundt
förnuft), som icke ville begripa denna skilnad, till en viss
förkärlek för det osedliga innehållet, som endast skulle
vara begripligt för utvalda själar; derefter gingo de
längre och erkände hos sina romantiska förebilder hvad
de i början icke hade velat tillerkänna giltighet i
afseende på sin egen konstverksamhet, nemligen att dessa
skalder skrifvit klassiskt, emedan en trosuppfylld
samtid utgjorde innehållet för deras diktande sinne; — och
på detta sätt undrar man mindre öfver den yttersta
slutsatsen, att man måste tillegna sig samma tro, som
inspirerade dessa skalder, för att kunna skapa lika
klassiska konstverk. — Detta är romantikens utvecklingsgång
i dess grunddrag.»

Jag tillägger, efter samma Schmidt, ännu några
detaljer till dess närmare karakteristik ur det rika
material, som han samlat.

cdngenting har», menar han, «så befordrat den tyska
litteraturens stillöshet, som den ifver, hvarmed tyskarne
sökte tillegna sig det främmande, utan att efterfråga
om dess innehåll var befryndadt med deras egna känslor
och begrepp eller ej. Väl kan man ingenting invända
deremot, att Schlegel efter bästa förstånd sökte tillegna
sitt folk det vigtigaste ur den utländska litteraturen,
då poesiens kosmopolitiska drift en gång var väckt och
den förhandenvarande och utbildade formtalenten
motsvarade denna drift; men med den konseqvens, hvarméd
hans kritik och hans egen poesi arbetade hans öfver-

Malnutröm. IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free