Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentliga värde. «Då Calderon godkänner religiösa
förföljelser», säger Schlegel vid denna tid, «så uppröres
hvarje mensklig känsla. Att för halfannat århundrade
sedan en vetenskapligt bildad och för det högre
umgänget uppfostrad spanior, såsom Calderon var, kunde
dela pöbelns fördomar mot protestanterna, påminner om
Spaniens tillstånd ännu i dag, och det ena blir
begripligare genom det andra.» — Friedrich Schlegel deremot,
affällingen, kände inga sådana betänkligheter. I hans
aGeschichte der Litteratur» står Calderon högt öfver
Shakspeare: han är den helt och hållet gudomliga
diktaren, om hvilken man endast kan anmärka att hans
konst är för mycket gudomlig, för litet mensklig. Schmidt
förmodar att han aldrig grundligt läst sin Calderon, då
han till den grad kunnat misstaga sig om hans värde.
Oaktadt de vidsträckta studier, som man i
Tyskland nedlagt på Calderon, förmådde likväl vid denna
tid ingen med opartiskhet och insigt bedöm ma hans
värde. De «om i allmänhet sysselsatte sig med honom
fordrade samma erkännande för hans innehåll som för
hans form, och sågo sig för det mesta i tillfälle att
åtminstone till en viss gräns göra propaganda för hans
spanska begrepp om ära, för hans katholska bigotteri,
för hans bildspråk och versmått: och detta måste å andra
sidan framkalla den naturliga reaktion, att man i honom
icke såg något annat än dessa närmast framträdande
egenskaper, och att man på det allvarligaste protesterade
mot naturaliserandet af en skald, som hånade alla
sedliga principer. Detta var ett ganska allvarsamt och
be-rättigadt nödvärn, ty våra sedliga grundsatser voro och
äro ännu icke så fullkomligt stadgade, att man borde
behandla deras motsats med alltför stor liberalitet, så
mycket mindre, då man ser huru den skola, som
representerade dessa principer, gick hand i hand med den
religiösa och politiska reaktionen. Åtminstone måste
man vid allt det beröm, som kan egnas denna art af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>