- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
302

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nya skolans trosartiklar. Denna apotheos af det
konstnärliga geniet tyckes väl stå i strid med dettas yrkade
passivitet, men man vet att Buddha, Dalai Lama och
andra orientaliska gudomligjieter äfven voro quiescerande.
Icke må man emellertid undra på att den svenska
allmänheten, hvars mest bildade medlemmar vant sig vid
Kants stränga och klara logik och hvars flertal icke
höjt sig öfver Leopolds och Kosensteins popularfilosofi,
skulle förstummas af häpnad öfver denna nya
obegripliga vishet, som de af unga studenter vid äfventyr af deras
suveräna förakt befalldes att genast fatta och godkänna.

— Betecknande är äfven hvad författaren i samma
upp-sats yttrar om orientalismens och antikens inbörde
sförhållande.

«Då poesien», heter det, <«ännu var spegeln af en herrlig och obefläclcad
mensklighet, hos hvilken religionen, såsom den heliga modren till all ideal
höjning, var ensam och osöndrad gudomlighetens tolk, var på en gång lif
och dygd, och kunskap och poesi: så kunde hon icke äga någon «afskild
varelse», utan var den gemensamma anden, som genomströmmade alla
dessa elementer. Häraf den äldsta antikens religiositet, dess enkla,
allmänliga form, dess naiva, för sig sjelf dunkla syftning till vetenskaplighet m. m.
Denna religiösa instinkt-poesi, denna ljufva endrägt mellan aningen och
forskningen—till hvilken poesien en gång genom fri utbildning skall
medvetande återvända (det äkta Romanzo var dess föregångarinna (?)) för att
fullborda sin absoluta cirkelbana, — föddes med menniskan i Indien och.
har till våra dagar bibehållit sig der. En himmelsk tröstarinna vårdar hon
sig ännu lika ömt om detta oskuldsfulla, åt en blodsugande köpmansregering
uppoffrade folk *), som hon förr i mild och fromt sig beskådande vällust **)
tände Brahminernas andakt ***) under Gängens palmer, eller söng bland
luftiga Bajaderer i de med solen beslägtade Rajarnes salar. Ganska genialisk
är herr Asts anmärkning härvid: denna mensklighetens religiösa bildning
har naturligtvis sitt hemvist i den del af vår jord, som sjelf betecknar den
omedelbara öfvergången ur solsystemets lif, till jordens enskilda, således i
Orienten i). Men då det Indiska lifvet, den förstfödda poesien, måste genom
Grekland såsom en medelpunkt närma sig Occidenten, för att äfven ur afto-

*) Så betecknas Britemas civiliserande inflytelse i Indien!

**) Så betecknas Indiens måttlösa sinnlighet!

***) Ej till förglömmandes enkornas bål!

i) Hvad vill detta säga? Jag behöfver knappt upplysa, att Ast var en
naturfilosof af Schellings skola!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free