Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förman uppdrogs att för honom föreslå de utländska arbeten, som jag
ansåg böra komma i fråga att för kongk bibliotheket uppköpas. Jag läste
således med uppmärksamhet de litterära journaler, som kongl. bibliothekets
då inskränkta tillgångar medgåfvo det att hålla. Som de voro tyska,
bereddes mig derigenom tillfälle att i synnerhet känna den tyska litteraturen
oeh dess rörelser. En mera vidsträckt och närmare bekantskap dermed
tillskyndades mig genom den läsning af alla till Stockholm postdagligen
ankommande utländska tidningar och journaler, som f. d. konungen, efter den
bekanta artikeln emot honom i Monitören 1804, befallde hofkansleren att
låta besörja, och som han uppdrog åt Bibliothekets dåvarande tjenstemän,
vice bibliothekarien Björkegren och mig, under kongl. bibliothekarien
Malmströms ansvar, — en läsning, som hade till syftemål att hindra utdelandet
af sådana- tidningsnummer och journalhäften, som innehöllo förklenliga
yttranden om konungen och hans, politik, hvilka alla borde från postkontoret
aflemnas till Kongl. Bibliotheket och der förvaras.»
«Jag gjorde således redan tidigt bekantskap med den litterära
oppositionen och deraf följande rörelser, som de bekanta bröderna Schlegel i
Tyskland framkallade genom de förkastande domar, som de i sina journaler
Athenaeum och Europa afkunnade, i synnerhet öfver Tysklands litteratur.
Så heter det t. ex. att Tyskland dittills alldeles icke ägt någon litteratur,
men först då (1802) var på vägen att få en; om Klopstock, att han kanske
skulle blifvit en skald om han läst Spaniorerna; om Lessing, att hau blott
haft en aning om Tysklands sköna litteratur, men skadat den genom sitt
eget exempel, mer än han gagnat den genom några blad i sin bok; om
Kant liksom om Leibnitz, att de voro medelmåttiga hufvud en, att den
förre genom sina realkunskaper skadat filosofien o. s. v. De fingo snart
anhängare, i synnerhet bland ungdomen, hvilken, såsom alltid är fallet,
gick ännu längre i fördömmelser, och i synnerhet i bitterhet och hån,
bildade således en skola, som sedermera blef känd Under namn af den
Schle-gelska, allmännast i Tyskland kallad «die neue Schule.»»
«Det blef mig således lätt att i de rörelser’af samma slag, som
förmärktes i vår litteratur, spåra deras tyska Ursprung. Den första inhemska
författare, som lemnade mig tillfälle dertill, var Hammarsköld i företalet
och anmärkningame till den samling «Öfversättningar och imitationer från
äldre och nyare skalder», som han 1806 utgaf. Beskyllningen mot Dalin
att hafva pålagt oss «den gallikanska opinionens ok»; mot Kellgren att
endast hafva lemnat oss «vattenaktiga öfversättningar af de gamle»; påståendet
att för sådana man valde «Frankrikes sånger till mönster, derföre att de
gamles versarter ej fingo nyttjas», då likväl förut Regnér, Adlerbeth och
skaldefadren Gyllenborg i sådana begagnat dem, samt Sjelfva Svenska
Akademien utsatt till prisämnen metriska öfversättningar af de gamle.
Förklaringen att «italienska skaldekonsten enligt de sakkunnigaste konstkännares
(Schleglarnes) omdöme» är den, som «egentligast förtjenar namn af modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
