Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och stämma icke voro beskärda, hade beslutit att straffa mig derfor och
utsett dem begge till exekutorer; och detta straff består deri att jag, en
gång hvarje dag, med odelad uppmärksamhet måste genomläsa mina egna
arbeten. O, att de af mig aldrig blifvit skrifna! F—:—de varen J, stora
ord som säga ingenting! J vanpassande liknelser! J amaranter, siroks-ilar
och Juni-nätter! Ty ni hafven ådragit mig det värsta af alla qval, — det
att läsa egna floskler. — Bästa Uzana! råd mina hemmavarande vänner,
Struthio. Markall etc., att upphöra, ju förr dess hellre, med sina poetiska
arbeten, så kärt det dem är att icke en gång, under allmänt åtlöje,
ensamma genomläsa sina skaldestycken, under den inre plågande känslan af
deras absoluta oduglighet. Din olycklige dock trogne
Amarulli.»
Af uppsatsen om den Tungusiska theatern förbigå
vi de två första afdelningarna om spektakelhuset och
aktörerna, som icke hafva intresse för vår tid, men
meddela de båda sista styckena om pjeserna och
theater-publiken.
Pjeserna.
«Detta ämne är mera vidlyftigt. Man skulle göra en bok derom, utan
att hafva sagt nog. Låtom oss likväl anföra några korta, måhända icke
onyttiga betraktelser.»
«Få äro Tungusernas tragedier; men de äro så mycket bättre. Ty
hvilken ståt för ögat som bländar inbillningen och upphöjer den! Hvilka
fördelar af kontrasten mellan skiljaktiga folkslag! Hvilken glans af stora,
genom historien lysande namn; och slutligen hvilket slags storhet af intresse,
som åtföljer hela nationers öden! Ty ämnet till Tungusernas flesta
tragedier är hemtadt från aflägsna tiders och länders häfder. Men aldrig ser
man der någon menniska dö på theatern, aldrig en mor naturligt umgås
med sina barn, eller någon furste, utan ceremoni, uppföra sig menskligt,
ty sådant skulle ofelbart synas dem som något lågt och groft i sederna.
Deras mest berömda original-tragedier heta: Enod, Riginiva, Dolékin, m. fl.,
hvilka alla äro författade i en rimmad versart, hvars takt är följande:
Brekek, koax brekek | koax brekek koax,
Brekek koax brekek | koax brekek brekekek.
Och alla äro så förträffliga, att knappt någon står ut med att se dem
representeras till slut, hvadan de endast sällan gifvas, vid högtidliga tillfällen.
Men de flesta theaterstycken som uppföras, äro öfversättningar af några
kostliga pjeser, som hvarken äro tragedier eller komedier, af den stora
Abderitiska poeten Thlaps, hvadan de äfven kallas thlapsodier. Der
föreställes helt naturligt och tillika helt onaturligt, huru majorer svärja, ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
