Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefnadöförhållanden och till en del sjelfförvållade olyckor,
efterhand förstämmas, för att slutligen sönderbrista.
En af de verksammaste orsakerna till Lindegrens
fall var hans olyckliga, ehuru ej sällsynta misstag, att
söka den stora hopens bifall genom att smickra dess
råa passioner. I denna för hvarje skriftställare
förnedrande afsigt utgaf han tidningen «Colportören» i slutet
af 1790-talet, och i samma rigtning skref han en mängd
jakobinska sånger, lättsinniga dryckesvisor,
ultra-senti-mentala kärlekspoemer, hjertskakande ballader o. s. v.,
i hvilka man likväl under de krystade fraserna och den
onaturligt uppjagade känslosamheten ofta igenfinner den
sanna poesiens gnista. Dessutom författade han flera
dramatiska arbeten i Kotzebue’s manér, i hvilka man
måste erkänna författarens förtroliga bekantskap med
theatern och dess fordringar, oskicklighet att göra effekt
och genom ett klokt användande af de lättast i ögonen
fallande medlen väcka en rörelse, «en uppsvallning af
känslan, om ock ytlig och hastigt öfvergående.»
Det var denna Lindegren, som kände sig kallad
att genom en tillintetgörande replik på de Tungusiska
papperen, för att tala med ordspråket, i bäcken dämma
de nya vittra åsigternas hotande störtflod. Han använde
dervid, utom den grundfalska methoden i all polemik,
att i detalj igenkänna och uppvisa alla de svenska
föremålen för Baggfots tungusiska allegorier, äfven en
kraftansträngning, som eer konvulsivisk ut, och som måtte
alldeles hatfva uttröttat honom, ty han stannade vid
detta första försök att fälla den oblyga cyklopen, hvars
mod endast syntes växa efter denna korta tvekamp.
Sjelf deltog han ej vidare i striden, och i Journalen
sågos endast några matta insända epigrammer till hans ära.
Af det anförda visar sig, att nya skolans ha t ful la
polemik i första rummet var rigtad mot Valerius.
Sannolikt hade polyfem is terna företrädesvis valt honom till sitt
offer derföre, att han vid den tiden dels genom sina pris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
