Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifter af allvarligt innehåll, dels, och kanske ännu mera,
genom sina skämtsamma visor, var den mest omtyckta
af den Svenska Akademiens alumner. Såsom vi sågo,
hade författaren med detsamma tillfälle att gifva ganska
skarpa sidohugg äfven åt andra vitterhetens potentater,
t. ex. Voltaire och Pope, hvilka man här ser dömda till
repet, hvarförutan stilen på somliga ställen tydligen är
en parodi på Leopolds föredrag i hans
populär-filosofiska afhandlingar. I Sjelfva verket finner man redan här
den nya skolans hela programm antydt: hat och förakt
mot den franska klassicitet, som länge varit enväldig i
vår litteratur, förkärlek för Tysklands romantiska läror
och dess mönster. Calderon uppdyker här, om jag ej
misstager mig, för första gången, och Leopold får en fin
pik derföre att han vid ett tillfälle kallat Shakspeare
för «litteraturens skogsmenniska». — Uppsatsen emot
theatern är ännu mera pojkaktig, och väckte i samma
mån äfven större •förargelse. För oss nu lefvande är
den mera likgiltig, då en del der innehållna allusioner
numera gå förlorade för läsaren. Theatern, liksom all
annan utöfvande konst, hade under Gustaf Adolfs tid råkat
i djupaste förfall. Sjelfva theaterpersonalen hade
skingrats af total brist på disciplin, så att det berättas att,
när Skjöldebrand efter revolutionen blef theaterdirektör,
han måste anlita polisens åtgärd för att sammanleta
aktörerna och aktriserna, hvilka anträffades i olika delar
af staden, der de, oberoende af theaterns anspråk,
sysselsatte sig med sina enskilda näringsbestyr eller nöjen.
Att ställningen under sådana förhållanden i början
åtminstone måste hafva varit dålig, följer af sig sjelft; och
kitsligt var det väl af Polyfem att derföre kasta skulden
på «hofstalldrängen», med hvilken titel Skjöldebrand,
såsom vi erinra oss, hedrades. Att dömma af recensioner
i Journalen af då uppförda theaterstycken, lärer
tillståndet under Skjöldebrands styrelse efterhand hafva
förbättrats, och flera af sujetterna berömmas uttryckligen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
