- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
350

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På detta sätt utöfvade de unga kämparne i vårt
land xeniernas och det poetiska invektivets från
Tyskland inlärda konst Men de svenska xeniernas författare
synas icke hafva vetat, att Goethe och Schiller
öfver-gåfvo detta slag af poetisk polemik just derföre, att de
insågo dess olämplighet. Det polemiska epigrammet
kan svårligen blifva annat än personligt anfall, emedan
dess nödvändiga korthet utesluter möjligheten att gifva
de skäl för sitt klander, hvilka all förnuftig polemik
måste så klart och fullständigt som möjligt framställa,
så vida den ej skall stanna vid blotta maktspråk, på
hvilkas auktoritet ingen behöfver tro. Detta insågo de
tyska xenieförfattarne snart; det återstod för våra svenska
att af erfarenheten lära det. I allmänhet är den nya
skolans stridssätt så öfvermodigt, man kan väl säga, så
slyngelaktigt som möjligt; och det ser verkligen ut som
om hon lade största vigten på att äga just denna
egenskap. Var hon derjemte qvick, hvilket stundom hände,
så var det godt och väl; men var hon platt och dum,
så var det nästan lika bra, endast hon var otidig,
hvilket synes hafva varit hufvudsaken, och en sak, hvari
hon, otroligt nog, satte sin ära. — Fryxell påstår att
tidningen Polyfem i början hade «delvis bifall af
Adlerbeth, Ling, Mannerheim, Oxenstjerna, också af Tegnér».
«Men», fortfar han, «Polyfem gjorde sig snart skyldig
till öfverdrift, orättvisa, bitterhet och pöbelspråk. Hvad
som redan under första årets lopp utomordentligt
skadade tidningen och dess sak, var en i dess numror
49—52 införd och i andra årgången fortsatt smädedikt,
kallad «Rimmarbandet». Den var författad af Atterbom,
hvilken då nyss fyllt sitt tjugonde år, och som vid samma
tid utgifvit en mycket misslyckad öfversättning från
Tasso.» — Detta är dock origtigt, ty Rimmarbandet
var påbegynt i Polyfem, innan öfversättningen från
Tasso utkom i Phosphoros. — ^Oaktadt sin ungdom»,
fortsätter Fryxell, «sin oerfarenhet och tvetydigheten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free