Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den obehindradt fått framrusa, till slut skulle alldeles hafva förderfvat så
väl vårt språk som våra tänkesätt, blef, genom det allt mer och mer
tilltagande trycktvånget, inskränkt och hämmad. Ty i en roman, som
dessutom icke hade i och för sig sjelf något bestämdt syfte, hade man
begrip-ligtvis just lättast att finna riksförderfliga allusioner och
religions-under-gräfvande vinkar. Med hvart och ett af de senare åren blef derföre denna
sjuka allt svagare och svagare, till dess den nu förmodligen helt och hållet
upphört.»
Till ett bevis på Hammarskölds benägenhet att
sammanblanda sanningar och paradoxer må gälla den
lilla uppsatsen straxt i början af Lyceum,*hvilken kan
anses såsom denna tidskrifts programm (I: sid. 18—20):
Förord om recensioner.
«Jag är öfvertygad, att all vitterhet, likasom all
vetenskap och allt förnuft, förfaller, om
gransknings-rätten ej allvarligt utöfvas, och om ej hvar och en
författare af ringare värde eller af det högsta, lika
redligen tål en öppenhjertig och offentlig upptäckt
af sina fel/ som han smickras af rättvisan åt sina
förtjenster.»
Silfverstolpe.
«Man har trott skyldigheten fordra att meddela allmänheten på
förhand det begrepp, som redaktörerna af Lyceum göra sig om en recension,
och de grunder som de för författandet af en sådan hos sig fastställt. —
De äro i korthet följande.»
«Med en recension åsyftar man icke så mycket att förbättra en redan
framträdd författare som icke mera att bilda läsare; att leda allmänheten
derhän, att sjelf kunna tänka öfver ett vetenskapligt eller vittert ämne, och
att sjelfständigt kunna njuta skönheterna eller förkasta felen hos hvar och
en auktor. Ett tomt lofsägande hör derföre lika så litet till en god
recension som ett obevist tadel; ty hvarje omdöme måste hvila på sina
osvikliga grunder, och motiveras i följd af i sakens natur grundade reglor, icke
efter modets, fördomens eller konveniensens godtycken. Detta ålägger
naturligtvis recensenten den skyldigheten att förfara så grundligt, så strängt
vetenskapligt som möjligt; och detta är också ett mål, till hvilket
redaktörerna af Lyceum, utan undantag, med ifver skola sträfva — om än ej
alla skulle uppnå det — ty de anse det såsom ett ohelgande af förnuft,
konst och vetenskap, att ytligt och utan känsla och andakt resonnera öfver
dess mysterier. Men häraf följer, att inga andra an vigtiga verk, antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
