Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättre, och att det löper fara att förvekligas och
förlora sin ursprunglighet, i samma mån som det tvingas
foga sig efter fordringar, som äro främmande för dess
egen kraftiga genius. Men om vårt språk numera till
en viss grad antagit en sådan lydaktig böjlighet, så var
det på den nya skolans tid långt ifrån att vilja visa en
sådan eftergifvenhet. Det uppreste sig med all makt
mot det utländska oket, och hämnades med den mest
humoristiska sturskhet på sina förtryckare. När dessa
sökte att i de mest invecklade versformer uttrycka den
mest yppiga rikedom af tanke- eller känslo-nyanser,
synes språket hafva satt sig i sinnet att icke uttrycka
annat än den mest burleska karrikatur d^raf. Brottningen
mellan poeterna och språket blef den mest hårdhändta
i verlden, men språket i sin styfva råhet segrade: det
lemnade rim, men ingen poesi; det skulle väcka
deltagande för de berömda originalerna, och det väckte
endast högtider af åtlöje. Det var i dessa förtviflade
bemödanden af den nya skolan, som den gamla grep
den om hufvudet och tillfogade den ett nederlag,
hvar-efter den aldrig förmådde fullt återhemta sig: till den
grad hade den under denna onaturliga
öfveransträng-ning nedfallit i platthet och smaklöshet. Väl hade
varit, om detta varnande exempel varit tillräckligt att
af-skräcka från alla vidare försök att för samma ändamål
plocka benen ur vårt manliga tungomål.
Det anses i allmänhet såsom en vinst för ett folks
litteratur att riktas medelst öfversättningar af främmande
mästerverk. Man har tagit detta för så gifvet, att det
förvandlats till ett axiom. Det torde dock tåla sina
inskränkningar: för att ej tala om att det ena
tidehvarf-vet, den ena nationaliteten kan till åskådningssätt och
bildningsgrad vara så väsentligen skiljda från de
andra, att det som är njutbart för de förra, på deras
ståndpunkt, måste blifva främmande, likgiltigt eller rentaf
motbjudande för de senare; så förefinns en så stor skilj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
