- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 4. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 4. Striden mellan gamla och nya skolan. 1. Akademiska föreläsningar /
395

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rarieches Conversations-Blatt), eller uppdukade af
ut-ländingar, som under denna tid rest i Sverge och låtit
sig godtroget förestafvas dem af hans härvarande
angripare, så upplågade hans förtrytelse. Som bevis derpå
kan jag anföra, att då jag en dag skickade honom
Molbechs «Breve fra Sverrig», hans af Hammarsköld
öfversatta «Öfversigt af de särskilda epokerna i svenska
national-litteraturen» och Augusti- och
September-häftena af hans journal «iEthern» för 1816, der artikeln
alldbraender, strödde over den Svenske Litteratur»
förekom, så fick jag från honom följande biljett:

((Danska Bladen återfölja. Jag tackar ej för lånet, ty jag tackar ej
for örfilar af dansk eller svensk. Herr Molbechs goda tankar om mig voro
mig redan kända af berättelse, men hans bok hade jag ej läst. Så länge
jag har något att omläsa och påminna mig af stora författare, läser jag
ingen Molbech. Jag är föröfrigt ledsen intill vämjelse vid menniskors
vanvett och orättvisa, och föraktar djupast af allt vittra häkmakare. Lögn
inför Gudi och mammon kostar dessa herrar ingenting. Tit. och hvarje
ärlig man som känner mig skall knnna på min mull bevittna, om jag fört
mot dem något parti i striden, om jag «planerat och satt mig i rörelse
emot dem» *), eller om jag under sju hela år **) annat gjort än blott föraktat
och lemnat dem olästa. Men allt detta hjelper ej. Den mest afstängda
menniska från deras verld och all annau måste dock i tyska och danska blad ställas
upp till en simulacre att hugga på. Derföre att jag skrifvit något icke alldeles
nonsens, derföre att jag följaktligen nödvändigt måste tros förakta deras
smörja, och derföre att jag ännu ej är nog död för deras säkerhet, derföre
är jag huvudfienden, mot hvilken kriget måste utblåsas, Oaktadt jag sedan
sju år lemnat dem platsen för att nyttja min korta öfriga tid till
någonting bättre och nyttigare. Jag har haft orätt deri och finner det verkligen
med förtrytelse. Drifva ur vägen narrar, fantaster af alla slag, det är den
första lefnadspligt en bra karl har att uppfylla, om han annars vill med
besked uppfylla någon annan. Man blir Gud och samhället ansvarig för
allt det goda man låter förtrampa, och allt det dåliga man låter komma till
växt och krafter, genom feghet och efterlåtenhet häri. Tit. är den ibland
oss alla, som minst har att förebrå sig en sådan försumlighet. «Exoriare
aliquis nostris ex ossibus ultor», är hvad jag icke behöfver utropa.»

*) Hvarföre han beskylldes. Not af W.

**) Brefvet är af den 23 December 1817. Not af W.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:43:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/4/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free