Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
01 jag iqinnes den stund, rik af en aningsfull
Önsknings yppiga frnkt, när dn, min Lanra, rädd
Vid min mnn med en hviskning
Snckat fram: Har du Laura glömt?
Det var afton, och från mörknande flodens rand
Böd en simmande sol afskedets helsning oss:
Genomskinliga slöjan
Drogs af skymningen kring naturn.
Vattnets blänkande slätt plöjdes af vindens fart,
Skuggans löften oss mildt bödo till lundens höjd,
Och ur himmelens öknar
Stjernan tindrade stilla fram.
F& mitt anlete göts hoppets förklaringsglans,
Dagens likt, som ikring 1 agnade böljan strös.
Tåren mängdes lik droppan
I två rosor, som närma sig.
Varm och lik en cherubs saliga andedrägt,
Ren, lik den, som ntnr himmelens liljor föds,
Vällde kring oss en ether,
Mot vårt anlete sakta förd.
Ditt förrädiska flor höjde sig, spegeln likt
Af en blånande sjö, häfven af grundeta svall;
Och jag drack, men var törstig
Vid din barm af dess himlafläkt.
Eldsluft tömde jag, som samlades i mitt sköt
Och ett töcken, likt det, som vid en pressad brand
Se9 ur Etna sig tränga,
Kring mig tjocknade och försvann.
Ja! den mäktiga drift, som oss fördoldt förtär
Ar den skapande kraft, som i det helas kropp
Strömmar fram, och till källan
Renad åter tillbakagår.
Sällhet, gissningens lif, ack du förkunnar dig,
När vår varelse blir liksom en tanke blott,
Och vår kropp en beslöjning,
Lätt berörd af en inre kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>