Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga resultat. Den mest allmänna giaaiiing har varit, att infötandet af en
s&kallad ny tysk vitterhet vore den byggnad, pä hvilken vi hemligen och
uppenbart arbetade, och genom en obegriplig inadvertena har man med
denna tyska vitterhet, på vär räkning, amalgamerat en grekisk; alltefter
•om man tyckte sig berättigad att sluta frän innehållet af hvarje särskilt
nummer af vårt blad. Utgifvaren af Journalen och Nya Pösten, så olika
vägar de än må gå, äro dock fullkomligen lika uti okunnighet om all
konstfilosofi, och följaktligen uti hat till Polyfem, som vid alla tillfällen
rekommenderar en . dylik: det kunde således icke fela, att de ju skulle
på-börda oss den ena orimligheten efter den andra, och uti deras blad bemöda
sig att på detta sätt bereda en ton emot oss. För att vi, i några af
konstlärans vigtigaste frågor, åberopat några förträffliga tyska konstdomare, för
det att vi icke i likhet med herrarna beskratta tidehvarfvets största filosofer
(hvilkas skrifter det vore Önskligt att man något mera studerade), och för
det vi våga göra rättvisa åt de stora tyska snillen, hvilka först börjat gifva
sina landsmän begrepp om sann konst; för detta allt heter det, att vi vilja
göra vår litteratar till tysk, och derföre kallar man summan af våra
yttrade tankar — tys k eri. Hvad rå vi derför, att dessa män råkat att
födas i Tyskland? Skall deras förtjenst derföre evigt misskännas hos oss?
Och hvarföre skall det land, i hvilket dessa män lefva, eller det språk, på
hvilket de skrifva, vara oss så förhatligt? Är icke detta språk så ytterst
nära beslägtadt med vårt eget, och är icke Sjelfva denna nation af samma
götiska stam som vi? Skulle således någon vitter efterhärmning kunna
gillas eller tillstyrkas; hvilket folk borde då snarare lemna oss idealet
der-till? Men en sådan härmning hafva vi aldrig yrkat. Herrar rimm&re ha
gräsligen bedragit sig, då de trott att vi umgingos med så små föresatser.
Äfvenså grundadt kunde man beskyllt oss för härmningslust efter spaniorer,
italienare och engelsmän; ty huru många författare af dessa tre nationer
hafva vi icke med vördnad omnämnt! — Men man har icke insett, hvar
grunden låg till vår ovanliga behandling af vissa ämnen, och deraf korn
den besynnerliga åsigten af vårt företag. Man kunde icke begripa, huru det
vore möjligt att anse poesi för något annat än ett förädlande
sinnes-nöje, som förmodligen vill säga detsamma som en artigare method att roa
ett hyfsadt sällskap, och derunder inströ små, frappant fram8tällda
lefnads-reglor, hvilka tillsammantagna man tagit sig den friheten att kalla filosofi.
Så mycket mindre kunde man då begripa, huru det var möjligt att göra
sig lustig öfver dessa rimmade predikningar af våra såkallade stora poeter,
hvilka man läste med den största beundran, emedan A. sagt till B., och B.
till C., och så allt nedföre, att de voro dråpliga mästerstycken, hvilka det
skulle förråda en oerhörd smaklöshet att icke beuudra. Då nu poesi icke
var, och icke skulle vara annat än en sådan leksak, så måste det ju
förefalla underligt att höra menniskor, som man icke vidare visste något om,
ända rätt fram fördömma detta begrepp, åberopa främmande nationers exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
