Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pel, tala om Homer, Goethe och Shakepeare såsom hos osa oapphmmt mön*
stel1, och öfverhufvud framställa poesien såsom en högst vigtig faktor eller
ingrediens ef menskliga bildningen, med mera sådant. — Vidare tyckts
man det vara en nnderlig omständighet, att allt detta framställdes med
största säkerhet och djerfhet, utan att man fick några mönster på vårt
språk af det slags poesi, som skulle sättas i stället för den klandrade;
likasom det icke vore möjligt att inse det felaktiga i en sak, utan att derföre
hos sig känna förmåga att alstra något bättre. Vi anse nemligen fram*
ställningen af det reot sköna långt ifrån för någonting lätt; och poesi -**
hvad är den annat fin det rent skönas (det absolutas) uppenbarelse P
Filosofien kan väl, i kraft af sin innerliga slägtskap med poesien (h. e. deras
in*-bördes ömsesidiga förklaring), skapa oss en poetik, hvilken åter utstakar
för oss formlerna och methodiken, men af Sjelfva poesien kan éea inga*
lunda sätta oss i besittning. Betta kan ganska lätt förklara för oss, hor*,
genom ett enda felsteg, den moderna, poesien aflägsnade sig, för så lång
tid, allt mer och mer ifrån sin urbild, den rena poesien. Aristotqles hade
nemligen bildat sig en poetik, abstraherad från grekiska poesiens
mister-stycken, hvilka äro de högsta kända poetiska digniteter, de som närmast
upphinna poemens ideal. Men hvad kunde denna poetik lemOt? Blott
reglar för det mekaniska. Huru falskt tänkt måste icke d^ den satsen blifva,
att man genom dessa reglors stränga iakttagande, skulle framalstra äfven
så goda poemer som de, hvilka gifvit anledning till dessa reglor. Och
likväl gick man på detta sätt tillväga, d& man inrättade den skaldekonst söm
uppkom i Frankrike, florerade en tid i Tyskland, och ännu hos#oss är den
rådftude. Det är mot denna skaldekonst som vi rigtat v^r polemik, Det
sanna snillet skapar sig qjelf sin bana, sina former; och hvarje stort
skapande snille gör, af denna anledning, alltid nya tillägg till poetikerna
nödvändiga. Ty, man betänke det noga, konststycken skapa theorier, och icke
tvärtorii. Huru myeket mer misslyckad måste icke denna modernt mo*
derna*) poesi blifva, d& man, som det verkligen här hände, icke förstod
sin AriatoteJes, hvilket nog synes deraf, att man förklarade honom genom
Horatius, som förmodligen aldrig tänkte så litet på någpnting, som att me4
sitt skaldebref till Pisonerna skapa en theori för adertonde och nittonde
seklets skalder!» f
«Vi hafva beslntat att, ntan hinder af dessa häfdade misstag, anställa
inför våra landsmän en pröfning af de konstprodukter, som äro förhanden;
derföre att vi anse konsten för någonting heligt, som hvarken bör eller får
förblandas med småsinnets kraftyttringar. Vi ville att något sknlle vara
rödjadt for de snillen, som möjligtvis härefter kunde uppstå; vi skulle
glädja oss, om någon tänkare icke sknlle finna våra bemödanden onyttiga
*) Till skillnad från den egentligen såkaUade moderna poesien, som är
densamma som den romantiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
