Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orientalism, judisk nationalitet och poetisk prydnad. I Sjelfva verket
härleder sig denna sats från en religiös kosmopolitism, som man väl icke vill
rentut erkänna, emedan dess rätta namn är de orthodoxa theologernas illa
renommerade indifferentism eller naturalism, men som, det Oaktadt, vid alla
tillfällen ganska pikant och kännbart framträder. Obegripligt tyckes det
väl, att sedan den politiska verldsborgare-andan utdött, eller åtminstone
blygs att nämna sin tillvarelse, en religiös skall kunna finnas; men vi se
emellertid hvar dag att den lefver och har nog mod att visa det. Vore
det en följd af eget tänkande hos några goda hufvuden, så skulle den
redan för detta offentligen ställt sig upp, med alla sina vapen, till allmänt
åskådande, och med detsamma vara formligen tillintetgjord. Men nu är
den en följd af lektur, d. v. s. ensidig lektur, utan kritik och filosofiskt
omdöme. Dess fundament är auktoritet, ehuru den affekterar den renaste
sjelfständighet. Bevis nog derpå är, att de som omfatta den icke drista
att sätta sina grunder i filosofisk form, emedan de hvarken äga några fasta
grunder eller någon egentlig filosofi, utan smyga sig sakteliga fram emellan
religionens grundsanningar, för att plundra efterhand så mycket de kunna
räcka, det förstås till religionens eget bästa och bestånd. Denna krypande
method använde t. ex. icke Lessing, som, med den honom egna
frimodighet, underkastade hela Bibeln sin pröfning, som gjorde det utan skoning,
emedan han var inom sig öfvertygad, att all skoning är för undersökning
främmande: men just detta öppna förfarande gjorde det möjligt att pröfva
hans undersökning och finna Sjelfva principen falsk. Just de, som kunna
undersöka och sjelf tänka, d. ä. tidehvarfvets egentliga filosofer, som
visserligen gjort sig fria från alla fördomar och oförvilladt söka blott
sanningen, förakta denna utklädda indifferentism såsom det ynkligaste foster af
en vanmäktig och half reflexion; men våra små själar, af hvilka många gifva
ton för ögonblicket, de lefva i den som i sitt element. Dessa ifra också
mycket för praktiska psalmer, emedan de alltför väl inse, att sådana kunna
sjungas både af turkar och hedningar, och således äro i hög grad
verlds-borgerliga. Att man rekommenderar såkallade moraliska predikningar, det
kan jag förklara ur en någorlunda möjlig förvillelse, emedan den som
pre-dikar talar till hela församlingen, och då han icke kan predika religion,
väl måste ge något annat i stället: men en psalm, som åter församlingen
uppstår att sjunga till sin Gud och Aterlösare, huru den kan någonsin vara
praktisk, det är mig så rent obegripligt, att jag aldrig kan förlåta dem,
som föregifva sig tro på sådant. Det är visserligen sannt, att en god kri~
sten, som gemensamt med församlingen sjunger en rätt kristlig psalm,
derigenom liksom upplifvas till en ädlare sinnesstämning, blir liksom klarare
medvetande af sin religiositet; och hvilka följder deraf skola uppkomma i
hans handlingar, det vet hvar och en, som har sig bekant hvad det förstås
med en kristlig vandel. Men icke är detta en praktiskt tillvägabragt
moralitet. Den kommer ju icke från resonnement, såsom allt på den prakti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
