Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hoppningar, hvilka vid denna tid uttalades om
Schel-lings filosofi. Man sade öppet, att nu en lösning af alla
lifvets gåtor var funnen. Det dröjde ej länge, innan
denna stolta och djerfva spekulation bröt halsen af sig
på naturfilosofien. Man måste kanske hafva hunnit en
viss ålder för att upphöra att hoppas på sådana storverk
af någon filosofi. Hvad vore ock det menskliga lifvet
värdt, om alla dess gåtor på en gång vore lösta?
Filosofiens uppgift är att i de öfriga vetenskapernas spår
småningom och — låt mig tillägga det — i oändlighet
lösa dem. Men denna tåliga väntan blifver alltid det
unga blodet för lång. Atterbom och hans vänner
hänfördes af samma lyckliga illusion, som leder så mången
yngling till filosofien och länge nog följer honom
der-under. Denna illusion är dock lycklig, ty den är icke
helt och hållet en illusion; ingen går utan någon vinst
från detta studium, eller rättare ingen går gerna ifrån
detta studium, ty det äger tillräckligt många belöningar
för den möda det kostar.
Huru Atterbom var genomträngd af denna
naturåskådning märker man väl, äfven i hans poetiska
arbeten, i synnerhet i «Blommorna». Men han inskränkte
sig icke till det filosofiska åskådningssättet, att naturen
var genomträngd af ande; han visade ofta benägenhet
för den mystiska föreställningen att den var genomträngd
af andan. Hans uttryck om Swedenborg i sonnetten
af detta namn, att «materien af andeverldens kraft för
honom fylles» kan, när man erinrar sig Swedenborgs
lära och personlighet, ej gerna annorlunda förstås. När
man härtill lägger hans aktning för Schubert och andra
filosofer i det dunkla, såsom Böhme, Franz Baader,
hans benägenhet för medeltidens hemska sagor och
traditioner, hvilka ligga till grund för ballad-poesien, hans
tillgänglighet för det underbara i alla former, så
kommer man till den slutsatsen, att hans uppfattning af den
andliga verlden icke var blott och bart filosofisk i Schel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
