Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sista aommarvarmen.
Den nakna harmen åönk och steg,
Som pressad af en trängtan, —
Och i mitt öra, fast hon teg,
Klang en omätlig längtan.
«Välkommen!» sjöng hon sist och log,
Men med ett kulet löje:
«Välkommen hit, från fält och skog, .
Till vattnets gömda nöje!
Kom du till vassens gröna gård,
Till mina gullsandsdalar?
Kom du att dela perlans vård
Med mig i modrens salar?
Är du vid höst och vinter trött?
Vid ånger och vid saknad?
Är mörkrets lust, af drömmar mött,
I hjertats afton vaknad?
Ack, visste du, hur fredligt der
I bern8ten8rummet drömmes,
Och’ har det hvilande begär
I lena tårar tömmas!
Är vattnet kallt? är vattnet skumt?
Väl glödgar solens låga
De parker ej, der tätt och stumt
Min moders hemdjnr tåga.
Men från demanteklippans spets
Syns, fast i bleka strålar,
Mer ljuft det bloss, som i vår krets
Blott halfva dagrar målar.
Förlita dig på böljans tro,
Ovanskligt är dess sinne!
Hon evigt speglar smärtans ro
Tillbaka för ditt minne:
Om dagen bäddar sig deri
En bild af himlens riken,
Om natten andas, sval och fri,
Din suckning öfver viken.
Från marmorgrottans pelarhvalf
Hör du ej modrens strängar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
