Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt detta kan vara rigtigt och sannt; men man
kan fråga hvad det har att göra med Hammarskölds
«Poetiska Studier». Recensenten leder sig till den
slutsats, att den grekiska andan var närmare beslägtad med
författarens, än den romerska. Andra hafva icke kunnat
hos honom upptäcka spår af slägtskap med någondera.
Det behöfdes verkligen hela det arga hat, som
Atterbom och hela nya skolan svurit Leopold, för att
på grund af hans «fåfänga, koketteri med känsla och
åsigter», och «slafvande under timliga ändamål» sätta
honom under denna Hammarsköld, hvars enda passion
var att göra böcker i oändlighet, obekymrad om
innehållet, och hvars oöfvervinneliga skrifklåda frestade
honom att kasta sig på alla möjliga ämnen. Han, som i
•hela sitt lif knappt förmått åstadkomma en enda felfri
period, vare sig på vers eller prosa, «lemnar intet öfrigt
för granskarens erkänsla»; han, den mest krystade, mest
vårdslösa, mest handtverksmässiga versfabrikör vår
litteraturhistoria känner, höjes af kotteribrodren till skyarne
för sin «rena tillgifvenhet för poesien», för den «kärlek
och oskuld», hvarmed han åt henne öfverlemnar sig!
Författaren lät allmänheten länge vänta på
fortsättningen af denna rymligt tillskurna recension,
nera-ligen från den 6 November 1813 till den 19 Mars 1814.
Atterboms stil var på denna tid ytterligt vidtsväfvande
och benägen för ändlösa episoder, föga sammanhängande
med det egentliga ämnet, hvarpå vi nyss sett ett prof.
Också hände det honom mer än en gång att af ett
vidlyftigt planeradt arbete aldrig medhinna mer än början,
der han genast så insnärjde sig i en mängd svårigheter,
att han ej vidare kom ur stället, utan måste uppgifva
alltsammans.
Hammarskölds klena romanser gifva recensenten
anledning att i fortsättningen utbreda sig öfver,
romantiken, en exkurs, som är intressant för bedömmandet af
hans dåvarande esthetiska ståndpunkt, ehuru den icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
