Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
system (som aldrig kan fulländas), eller att ej en mästare efter honom kan
nppstå, som icke skulle kunna öppna ännn vidsträcktare rymder för tankan
och kunskapsbegäret, hvilket i samma mån väXer, ju flera slöjor undanfalla
för dess skarpblick. Ty filosofien är ett stort, ofantligt tempel, hvarpå
alla mensklighetens lärare från verldens gryning hafva arbetat och till dess
slnt skola arbeta. En ditlägger en enda sten, då deremot byggnaden nnder
en mästares handläggning hastigt och svindlande stiger i höjden: det
gif-ves tidehvarf, då den arkitektoniska grundplanen alldeles förloras nr sigte,
då man följer en förvänd smak eller väljer odugliga byggnadsämnen. Men
mästarne, som efter komma, se heldre att arbetet gått förvändt än att det
stått stilla; ty med ett enda hammarslag nedslå de lätt det missbyggda,
och finna vanligen äfven i de nedrasade materialierna något aom kan
användas.»
«Tanklöshetens vanliga invändning är: «filosofiens spekulationer, så snart
de ej gå nt på det praktiska, på lefnadsfilosofi, äro idel tomma griller;
förnuftet kan nemligen aldrig komma till någon visshet i de öfversinnliga
tingen». Filosofien är mest belåten med slika vederparter; emellan begge
står en ofantlig skiljemur, och hon lockar icke den blinde eller den lame
till ett förmätet öfversprång. Hon bekymrar 8ig ej en gång om att erinra,
att det, som i alla tider sysselsatt de visaste af menniskor, icke gerna kan
vara ett kärnlöst grubbleri, och att de, som aldrig sysselsatt sig med
egentligt tänkande, svårligen kunna vara klokare än de, som åt dylika
undersökningar egnat hela sitt lif.»
«Af en svårare art är beskyllningen om filosofiens positiva skada.
Hvad allmännast föregifves lyder, att den står i rak opposition mot den
nppenbarade religionen — och man har gått så långt att man förebrått den
idealistiska filosofien för pantheism i den gröfsta bemärkelsen, och genom
sambandet af tvenne hvarandra motsatta för — atheism.»
«Sådana beskyllningar äro lika så gamla som de tider, då inskränkthet,
vidskepelse och blindhet först börjat strida mot de prometheiska
fackel-bärarne i förnuftets tempel. Redan det atheniska folket, det upplystaste
på jorden, ville stena sin tids visaste och kanske mest religiösa man —
Anaxa-goras. Då vi genomgå kyrkohistorien häpna vi att finna hvarje
Srhundra-des snillrikaste män, om icke på atheist-listan, åtminstone förkättrade.
Forntidens zeloter läto genom eld rensa den vilsefarande själen från desa
fördomar: i våra dagar brukar man väl ej mera steka sin nästa vid långsam eld
eller rulla honom i spiktunnor, men man jagar blott slika svärmareland
från land, inmurar dem i fängelser, eller — att vara rigtigt moderat och
tolerant — utestänger dem från alla medel till bergning. Någon påstod i
denna tidning, att protestantismen förfarit med föga mindre blind fanatism
än fordom den kyrka, hvaraf den sjelf förföljdes. Man har misstyckt detta
yttrande; vi måste här upprepa detsamma för att bevisa det. Ty det är
nödvändigt, att man ej nnder det man gör sig en hederssak af att bära tolerans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
