Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva (haft) mera förstånd än en häst. I moralen uppställdes egoismen
aå-som basis» och alla i sig sjelfva ädla gerningar syftade blott på erhållandet
af det högsta mått af fysiska njutningar: i konstverlden var det sköna ej
mer det i sig sjelft fullkomliga, endast en angenäm känsla; således ett
tycke, en s. k. smak, olika hos olika individer, hvars grund ej vore att
söka i naturen, utan i det allmännast antagna, det konventionella.»
«Ingenting kunde för sådana filosofer vara orimligare än religionen3
grundsanningar, aom hvarken kunde ses med ögonen, gripas med händerna
eller fattaS af de öfriga sinne-verktygen. De lemnades också med fauniak
fräckhet till pris åt pöbeln. Denna svindel sträckte sig snart till politiken,
och för första gången förorsakade en revolution i tankens verld en dylik i
den borgerliga, just för det att denna a. k. filosofi var en knllstörtning af
all filosofi, ett förståndets uppror och annihilation af aig sjelft. — De,
hvilkas samveten i religionsskepticismen icke tilläto dem gå så vida,
åt-nöjde sig att angripa vissa satser, och jn mera orthodoxerna, hvilka trodde
aig böra gifva något efter för tidens anda, voro efterlåtna, dess mera
närgångna blefvo ständigt neologerna, emedan ingen gräns mer fanns för det en
gång väckta tviflet. Bayle hade ej förstått idéen af syndafallet; nu
förklarade sjelfva Jerusalem det allegoriakt; på lika aätt uttyddes Kristi
underverk af Woolston; Basedow nekade theopneustien och efter Coopers «Life of
Socrates» var ej mer frågan om Jesus än såsom en exemplariskt dygdig
man, upphofsman till den fullkomligaste sedelära; religionen vore blott det
bästa moralsystem, men såsom dogmatik nödvändig för det oupplysta
folket, som beständigt, för att kunna hållaa i tygeln, måste bedragas.»
«Och det var nu denna visdom, som, uppfunnen i England och
konstruerad i Frankrike, uppställde sig såsom den enda sanna och möjliga,
som kallade sin råa, djuriska klokhetalära för upplysning, och dem, aom
annorlunda tänkte, för svärmare, fanatici och mystagoger; och det var
denna filosofi, som — sägom det än en gång — för förata och aiata gången
ej blott atheistiskt utan också antitheistiskt prisades af konungar och
kejsarinnor, hvilka, för att ej passera för anhängare af vidskepelsen,
ordentligen från Paris läto införskrifva slika profeter af det nyaste modet. Och i
vårt fädernesland, huru vidt har icke denna kräftamitta utbredt sig bland
nationen! Gustaf III hägnade och uppdrog en växt, hvars frukter han ej
kände: och då, under hans son, trädet hade burit sipa frukter, och kunnige
män närmade sig med yxan för att utrota den giftiga stammen, misskändes
afsigten, och ett stort buller uppstod, icke annorlunda än om staten hade 8kakata
på sina grundvalar. Med ett ord: hvem påminner sig ej att då den
allmänna genom franska filosofien uppkomna svindeln äfven sträckt sig till
norden, och några mera oanständiga än för det allmänna lugnet farliga
uppträden föreföllo i Upsala, i hvad alteration regeringen råkade, huru detta
skrefs på kritiska filosofiens räkning, och hur nära en högaktad lärare var
att förlora sitt embete. Det var ej dessa grundsatser, som följdes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
