Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vers har väl någonsin varit mera imitatorisk, mera
slaf-viskt beroende af främmande auktoritet, än just den
nya skolan i Sverge vid dess första uppträdande. Och
hvad speciellt angår dess poesi, så var dess äganderätt
till densamma långt mera omtvistlig än den gustavianska
skolans till sin. Den släpade sig i början slafviskt i
fotspåren af mönster, sammanrafsade från alla
mästerverk, utan enhet i rigtning, utan klar insigt om det ena
mönstrets företräde framför det andra, konseqvent blott
i en enda punkt: hatet mot hvarje fransyskt.
Allrasist har Atterbom af tyskarnes eviga prat
om att deras fädernesland utgör Europas hjerta, på grund
af dess tillfälliga centrala belägenhet, låtit förleda sig
till att yttra en orimlighet. Om Tyskland gör anspråk
på att vara hjertat och Skandinavien hufvudet, så må
väl frågas, hvilka kroppsdelar Europas öfriga länder skola
föreställa? Sådan blifver följden när man i
vetenskapliga afhandlingar låter fantasien intaga tankarnes plats.
Allmänna Journalen hade vid mer än ett tillfälle
yttrat sitt missnöje med de filosofiska läror, för hvilka
Svensk Litteratur-Tidning gjort sig till organ. I
årgången 1815, N:o 62 och 63 förekommer en artikel med
titel «Om den nyaste filosofien», som temligen utförligt
redogör för redaktionens betänkligheter i afseende på
den Schellingska läran.
Sedan författaren anmärkt, att denna nya filosofi
berömmer sig att hafva funnit en principiell enhet för
sitt system och framställt sina invändningar deremot
från empirismens ståndpunkt, yttrar han:
«Man har nppdrifvit abstraktionen till den grad, att endast tomma ord
ntan ^betydelae äro öfriga. Med dessa ord spelar man och ger dem, likasom
räknepenningar, hvad värde man behagar, emedan de i sig sjelfva äga intet.
Man gör ändtligen sjelfva Intet till princip för allt, och drifver dårskapen
till sin höjd, då man för densamma söker ett stöd i vår kristna religion,
då man talar om det rena Intet, som gör sig till Gud Fader, Gud Son och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
