Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fien, om hon ville bibehålla sig i sin renhet, blifva
esoterisk .... Deraf kom det, att de föremål, som hon i
ålderdomen (forntiden) hade behandlat, småningom af
religionen fråntogos henne, hvarigenöm hön inskränktes
till det, som icke har något värde för förnuftet; att
der-emot de sublima läror, som religionen ur den
gemensamma egendomen ensidigt tillegnat sig från filosofien,
förlorat sin betydelse i och med detsamma som de
förlorat sin relation till sin urbild.....Så litet vi veta
om de grekiska mysterierna, veta vi likväl ©tvifvelaktigt,
att deras lära stod i den rakaste och bjertaste motsats
till den offentliga religionen. Grekernas rena sinne
uppenbarar sig äfven deri, att de bevarade i dess
identitet och afslutenhet det, som enligt sin natur icke kunde
blifva offentligt och realt.....Hade man icke abstra-
herat hedendomens begrepp alltid och allenast från den
offentliga religionen, så skulle man för längesedan hafva
insett, att hedendom och kristendom af ålder varit
tillsammans och att den senare uppstått ur den förra
endast derigenom, att den gjorde mysterierna offentliga;
en sats, som låter sig historiskt bevisas af kristendomens
flesta religionsbruk, dess symboliska handlingar, grader
och invigningar, hvilka voro en imitation af dem, som
herrskade i mysterierna.»
Alla dessa satser äro tvifvelsutan falska, men de
uttalades med så mycken tillförsigt, att de under nära
en hel menniskoålder störtade vetenskapen i den
ohjelp-ligaste förvirring. Då nu Schelling inlåter sig i dessa
inbillade mysteriers hemliga lära, faller han in i en
mystik, som sällsamt afsticker mot tonen i hans egna
äldre skrifter. Han genomgår de olika försöken att
härleda de ändliga tingen ur det absoluta, från det
indiska emanationssystemet och den platonska Timceus till
Spinoza och Jakob Böhme. Han kommer slutligen till
följande, högst öfverraskande resultat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
