Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta motsatserna, pantheism och supra-naturalism. Till
utseendet är ingenting så motsägande som de båda
satserna: allt som existerar är gudomligt; och: ingenting
som existerar är gudomligt. Men om man först en gång
till begreppet skiljer det absoluta eller gudomliga från
det existerande eller fenomenala, så skall man snart
också komma derhän, att man skiljep dem i
verkligheten, att man förflyktigar hela fenomenverlden till en
tom drömverld och förlägger det allt innehåll af klädda
absoluta på andra sidan om eller utom verlden. Endast
denna omständighet kan förklara, huru den theologiska
supra-naturalismen en lång tid kunde spela under
samma täcke med sin argaste fiende, pantheismen.
Schelling hade nästan i hvart och ett af sina
spekulativa arbeten förklarat, att man borde anse hvad han
hittills utgifvit endast såsom fragment af ett allmänt
system, som han ännu icke fått färdigt. Till detta
blif-vande system hänvisade han uttryckligen dem, som
fordrade af honom besked om «mensklighetens högsta
intressen, om tron på Gud och på odödligheten». Han
gjorde ett försök dertill i sin år 1809 utgifha skrift om
«den menskliga frihetens väsen». Jag återkommer
omedelbart till denna skrift, och lemnar nu helt och
hållet hans religions- och naturfilosofi, hvars gjorda
exposé må vara för det närvarade ändamålet
tillräcklig. Den visar nemligen den filosofiska stödjepunkt,
på hvilken vår nya skola hvilade, ådagalägger den
method, som skolan följde, hvilken var mästarens egen,
maktspråkens och - de ständiga uppskofvens, äfvensom
den tydligen uppdagar de brister, som vidlådde det
Schellingska sättet att filosofera, samt förråder
omöjligheten att på denna väg uppställa ett filosofiskt
system efter stränga vetenskapliga fordringar,
hvar-emot den tillika visar att äfven denna desultoriska
method medgifver möjligheten att yttra verkligen djupa
filosofiska tankar, ehuru enstaka, och framkasta briljanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
