Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och originella hypotheser, ehuru obevisade. Till det
föregående kan läggas, att den Schellingska filosofien
antager ett särskildt organ, hvarigenom allena det
absolutas hemligheter skulle kunna uppdagas, nemligen
den intellektuella åskådningen, en gåfva som icke vore
gemensam för alla menniskor. Uppfinningen var
be-qväm: filosofien tillhörde derigenom endast de särskildt
begåfvade, intelligensens aristokrater? alla öfriga tillhörde
profanum vulgus, som ingenting hade med filosofien att
skaffa. Sedan denna intellektuella åskådning för länge
sedan spelat ut sin roll, är det lustigt att påse, huru de
som inbillade sig vara särskildt begåfvade dermed
för-häfde sig öfver sina motståndare, hvilka de gerna
med-gåfvo att de saknade det erforderliga organet att kunna
begripa den nya filosofien. — Spekulationen har utan
svårighet förvisat den omedelbara åskådningen från
filosofien till dess rätta område, nemligen konsten. Man
måste t. ex. tillerkänna sådana skalder som en
Shak-speare och en Goethe en omedelbar intuition, ett slags
divination af det sanna, då de ofta, ehuru i fantasiens
bilder, uttala den djupaste filosofiska vishet, hvars kärna
och sanning det dock tillkommer spekulationen att
uttaga och bevisa. Men skillnaden förblifver dock alltid
den väsentliga, att en sådan poetisk intuition är blott
instinktiv, då spekulationen alltid är för sig medveten
och viss för sig sjelf.
Den fullständiga titeln på denna första skrift, i
hvilken Schelling skred till undersökning af de högsta
filosofiska principerna var: «Philosophische Untersuchungen
über das Wesen der menschlichen Freiheit und die damit
zusammenhängenden Gegenstände». Den har ådragit
honom ett dåligt rykte bland de liberala filosoferna, och
man betraktar den såsom en öfvergång från vetandet till
tron. Anklagelserna äro öfverdrifna. Schellings
polemik mot dem, som grunda hela moralen på esthetiken
är ganska aktningsvärd; äfven inledningen, i hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
