Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den pantheistiska dikten och den pantheistiska
filosofien är motsatt denna tro. Den går till väga på
samma sätt som kemisten, hvilken endast fattar
relationer, endast «blifva» och «förgås»; den upphäfver det
gudomliga, emedan den nedlägger det utan åtskilnad
lika i alla företeelser; den tillintetgör lifvets kärna, då
den analyserar alla individualiteter; den förnekar anden,
då den nedsätter honom till en produkt af elementerna
och betraktar honom endast i företeelsens ljus. Det
var denna användning af metafysiken på trons praktiska
område, som föränlät Schellings föregångare, Fichte,
till en så bitter polemik mot naturfilosofien, hvilken
stundom öfvergick till de gröfsta personligheter.
Det kan ej fela, säger Fichte i sina «Grundzöge
des gegenwärtigen Zeitalters», 1804, at t enskilda
individer omvända tidéhvarfvets princip och angifva såsom
källan till dess villfarelser det, att den vill begripa allt;
och uppställa såsom den sanna källan till all frälsning
det obegripliga såsom sådant och för dess
obegriplighets skull. I kyrkan uppställdes det obegripliga såsom
sanning, icke emedan utan o ak t ad t det var
obegripligt, derföre att det låg i det skrifna ordet, traditionen
och kyrkans beslut. Helt annorlunda den moderna
mystiken: den uppstår ingalunda ur den gamla vantrons
källa, utan genom insigten om tomheten af det för
han-dpn vararide systemet, alltså på resonnementets väg. De
tankar, från hvilka svärmeriet kan utgå (ty dessa äro
hos olika individer helt olika och ofta vacklande hos en
och samma), äro i afseende på sina högre grunder
aldrig klara, de kunna aldrig bevisas eller utöfver den
redan inom dem liggande graden af klarhet ytterligare
uppklaras, utan de postuleras. Af samma skäl kan
aldrig räkenskap af läggas om den väg, hvarpå man
funnit dessa tankar, emedan de i sjelfva verket äro blotta
infall på måfå. Detta måfå, detta ungefär är en blind
tänkandets kraft, hvilken, såsom alla blinda krafter, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
