Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tera öfver sin inneboende realgrnnd, såsom hos filosofen, eller ieke, såsom
hos den ej filosoferande mängden, gör ingenting till saken i afseende p&
dess rigtighet. Af allt detta följer, att förnuftet, när man i sträng
bemärkelse tager detta begrepp och begreppet af de8s kunskapsförmåga, icke kan
gifva sig någon insigt på annat vis, än att en atråle af gudomligt ljus
blickar in i dess rymder från den alstrande eviga ljuskällan, hvilken stråle
åter uppväcker och framkallar en annan, denna åter en tredje o. s. v., utan
hvilket förhållande ej en gång en enda isolerad tanke, ännu mindre någon
kedja af tankar, vare sig såsom vetenskap eller såsom tro, ens kunde blifva
möjljg.»
«Den andra osanningen, affattad i mera ömma och rörande ordalag,
förtjenar, for sin uppbygglighet, att aftryckas hel oeh hållen. «Yttrar
någon religionens vän», heter det, «hänförd af den känsla, som*
så gerna tror hvad den önskar» (hvilken i hast påkommen
gråtmildhet!), «att han tycker sig hos allmänheten förmärka ett lifligare
deltagande för religionens angelägenheter» (dock väl icke för
viasa predikningar, psalmer och bibelöfversättningar, som blifvit bildade
efter idealet af Eumfordska fattigsoppan f); «strazt ropas af den såkallade
nya skolan: det är vårt verk!»»
«Vi knnna ej erinra oss att hafva hört något sådant rop, och
näppeligen har någon af de skribenter, åt hvilka här syftas, ropat det enkom i
författarens öron. Deremot minnas vi mångfaldiga ställen, som .intyga
motsatsen.»
«Vår författare torde ursäkta, att vi ännu en gång nödgas bjuda
honom en bit ur det förord, som beledsagar de Poetiska Kalendrarnas
påbörjade nya upplaga; det är han, som tvingar oss dertill, ehuru vi billigt
förmoda, att denna lilla uppaats, i händelse den haft äran att af hans
skarp-synta ögon betraktas, ej kunnat förefalla honom synnerligt angenäm. Der
finner man annars, sid. VI, denna bestämda förklaring: «Att de frön, som
våra stora föregångare utsått, nu först skjuta upp öfver jorden, är lika
litet vår förtjenst, som att de späda telningarne möta hägn och vård; Gud
har gifvit tankens ljns och gjort känslorna tillgängliga för behaget af en
mildare luftförändring». Man invände icke, att de8sa rader egentligen
handla om en i fäderneslandets poesi och konst, enligt vår öfvertygelse,
vaknad lyckligare anda; den som läser de följande sidorna VII, VIII, IX
och X finner lätt, hvad hvar och en förståndig granskare längesedan
funnit, att enligt «det system, till hvilket vi bekänna oss» (hvilka ändlÖ8a
pedantiska, upptorkade, tomma sekt- och skolbegrepp!) hvarken poesi eller
vetenskaplig forskning, eller patriotism, eller hvad annat stort och 8ublimt
som kan tänkas, verkas och älska8, för oss äger någon verklig halt, utan
såvida den energiska drift, som i allt sannt, skönt och godt handlar,
omedelbart utflödar från ett religiöst sätt att betrakta lifvet och verlden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
