Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi se knytas, spara 8ina frakter åt ett annat slägte, är &tmin8tone vissheten
om en bättre tid den rikaste om också enda belöningen för dem, som’efter
måttet af 8ina krafter medverkat att bereda den. De komma, dessa tider
af urgammal ära i Svearnes skaldskap, säkert och ofelbart; och ljuden af
de ensliga sångarnes lyra, som ännu tjusande klaga kring våra fjällar,
förkunna aningsfullt antåget af klarare, lyckligare tider.»
«Och när den kommer, den tid, då ljusstjernan, icke mer stridande
med sknggorna, framgår såsom sol på nordlandets himmel, huru skall då,
frågar man, Leopold bedömmas? Han, hjelte och representant af ett eget
tidehvarf inom den svenska konstens krets, skall han äfven i ett följande
anses stor och hög; skola hans bemödanden värderas, frukterna af hans
verksamhet vederqvicka och hugna en sen efterverld?»
«Och detta sträfvande och dessa bemödanden, hvilka äro de? — Ar
Leopold en af dessa herrliga och mäktigt framblixtrande genier, som, likt
Dante och Shakspeare, med evig nödvändighet skapar sig sjelf och tiden?
— Nej. — Hör han då bland dem, som, beträdande en mera jemnad bana,
väckt återklangen af fordna skaldeljnd, eller sökte han med hemlärda
aånger eller med toner, hemtade nr sitt bröst, röra och förtjusa? Intetdera.
Men hvem är han då? Hvad skörd emottager då fosterlandet af hans
sångmö, hans lif och varelse? Efterverlden skall besvara dessa frågor; och
om redan recensenten äfven nödgas tillerkänna sig y rättigheten att kanhända i
förtid afgifva sin röst: kan han åtminstone, oväldig åskådare, aflemna den
med det lngn, hvarmed sällan af samtiden samtidens handlingar bedömas.
Ty en stark gränsmur har höjt sig mellan den tid, som begynd är, och den
bortfarande, till hvilken herr af Leopold hörer: passionerna, fientligheten
hafva npphört, ty hvar och en har redan nppställt sig under den kända
fanan, och man behöfver icke tränga hvarandra, då den ena delen långsamt
och mödosamt sträfvar tidens elf uppföre, och de andra åter med
strömmens fart bakom synkretsen nedila åt oceanen *).
«Hvad anspråk och förhoppningar herr af Leopold billigt må göra sig,
att, aå länge svenskt språk talas, aktas och älskas af svenska hjertan,
öfver-lemna vi åt läsarens egen domsrätt, sedan vi genom analys af Leopolda
förnämsta skrifter, sökt göra vägen mera öppen för sjelfpröfhingen. Vore
oaa tillåtet att tro författarens egna försäkringar, tio och tio gånger
upprepade i hvarje dedikation, hvarje nytt före- och eftertal, i alla noter och
anmärkningar, aå såge han sjelf föga utsigt dertill. Men vi äro för vana
vid detta modestiens älskvärda språk för att deraf låta villa oss. Herr
af Leopold drifver denna blygsamhet till den höjd, att han uttryckligen
fordrar af sina läsare att de icke skola inbilla sig att det porträtt, som åtföl-
*) Denna opartiska ställning kunde Svenska Litteratur-Tidningen intaga,
8amma år som han, såsom vi sett, låg i den mest fanatiska fejd med
Journalen, en fejd som ännu länge skulle fortfara. Hvilket charlataneri!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
