Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rarkien och som finna religionskrigens återkomst så hugnelig för den dualisms
skull emellan ondt och godt, som i dem så starkt och gudomligt framträder, att
göra detta helsosamma studium. Skola de ej, såvida systemsjukan ännu ej
hos dem qväft hvarje mensklig känsla, blygas öfver sitt nit, då de höra
tronbaduren sjelf göra valdensernas fanatiska förföljare denna bittra
förebråelse: «De som ej vilja svärja, ej ljuga, ej mörda, ej taga ifrån andra,
ej hämnas på sina fiender, om dem säga vi, att de äro valdenser och låta
mörda dem.» — Skola de ej rodna att vara mindre menskliga än
inqvisi-tionens bödlar och Carl IX:s soldater? ej i någon stund af sans eftersinna
huruvida icke menskligheten, om den på nytt kunde bringas att blöda för
olika religioner, icke äfven, liksom fordom, kunde komma att blöda för en
olika anitt på munkkåpor, och hurnvida «dualismen emellan ondt och godt,
äfven i detta fall, skulle framträda lika starkt och gudomligt?»»
«Det skulle ej tjena att protestera för, att man ej (som icke länge
sedan i ett visst land) bränner kattor såsom hezor? att adelsmannen ej
mera med lika litet ansvar skjuter sin bonde, som haren i hans åker? att
nationen ej mera betraktas såsom regenternas egendom? att, i allmänhet,
menniskovärde och menniskorätt erkännes och vördas? att, inom
vetenskaperna, inga munkbetänkligheter fjettra tanken och forskningen eller förvilla
deras rigtning? att man får skrifva historien i annan afsigt än att försvara
despotism och hierarki, behandla naturkunskapen utan förbindelse att
understödja vantro och vidskepelse och filosofiska ämnen utan fara att brännas
aom kättare, såsom Bruno.»
«Huru! borde ej protestanter inse allt hvad de ha att protestera
för, att det är ingenting mindre än allt hvad som är heligt för menniskan
såsom menniska och medborgare. Borde de ej välsigna den stora händelse,
som genom Kristi renade lära äfven beredde för menskligheten en bättre
och ljusare framtid, och fördörama den förvillelse, som ett ögonblick kunnat
göra dess värde misskändt eller till och med föraktadt?»
«Det år, som nu ingått, slutar reformationens tredje århundrade. Det
var år 1517, som mensklighetens stora strid begynt, den strid, som inom
kort tid och i förening med andra ytomordentliga händelser så alldeles
förändrade den politiska och intellektuella verldens utseende! Då våra
tros-förvandter i Tyskland och Danmark, då våra medundersåtare på andra
sidan Qellen bereda sig till en jubelfest, för att fira minnet af reformationen
och för att inför ljusets fader värdigt nedlägga sina tacksamhetsoffer för
det ljus han genom den lät uppgå öfver verlden — då må det åtminstone
tillåtas oss att försvara den mot några lättsinnigas eller förvillades anfall,
och att sammanhålla den lära och den tid, som de så obetänksamt prisa
med den, som de lika otillbörligt som oblygt smäda! Må denna jemförelse
åtminstone lifligt återkalla i vårt minne värdet af de stora fördelar, som
en lång och ostörd njutning annars kanhända lätt skulle komma oss att
glömma! Och må vi erinra oss att denna lära, redan dyrbar genom sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
