Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ajelf, sin höga, milda ande och ain renhet från alla påfviska tillaatser, är
det för oss svenskar ännn mera derigenom, att med dess välsignade ljns
nppgick tillika för fäderneslandet ett nytt tidehvarf af politisk
sjelfständig-het, af inre välstånd och af all slags ära!»
Författaren säger nu, att han skall visa hvarifrån
de anmärkta symptomerna leda sitt ursprung — och detta
ursprung söker han med skäl i hvad man kallar
modefilosofiens (d. v. s. den Schellingskas) åsigter af
religionen i allmänhet och den kristna i synnerhet. Vi följa
honom icke i denna bevisning, då vi redan förut
sysselsatt oss med den frågan. — Hans slutpåstående är följande:
«Författaren till denna skrift har redan i en i detta blad (N:o 31 f.)
införd «Blick på den politiska verldens tillstånd» yttrat sina tankar om den
moderna obsknrantismen, och visat, att han ej, af dess bemödanden, ehurn
djnpt anlagda och konseqvent ntförda, finner sig befogad att frnkta några
allvarsamma följder för förnuftet och upplysningen. Men han hatar derföre
icke mindre lifligt alla sådana bemödanden, och som det är nyttigt för
deras tillintetgörande att underhålla detta hat hos nationen, så har han ansett
sig skyldig att åtminstone framställa dem för henne i deras fullständiga
sammanhang med hvarandra och i deras förhållande till den filosofi, hvaraf
de så mycket gynnas.»
«Det förefaller författaren alldeles icke underligt, om allmänheten trott,
att fråga endast vore om småsaker, t. ex. om företrädet emellan de olika
sätten att skrifva tragedi; om man dervid borde betjena sig af rim eller
blankvers, vidare: om, bland rimformerna, alexandrinen borde ge vika för
ottaverime och våra vanliga lyriska rimformer för glosan, kanzonen,
kan-zonetten, sonnetten o. s. v. — Så mycket mindre vore det underligt, som
flera aktningsvärda författare synes hafva delat en sådan villfarelse, ehuru
man dock billigtvis bort vänta, att* de skulle tagit kunskap om saken,
innan de åtogo sig den anspråksfulla i$llen att uppträda såsom skiljomän.
Man bör dock äfven tillstå, att striden ej varit förd på det rätta sättet,
att man börjat med det, hvarmed man bort sluta: med skämtet och
sar-kasmerna och slutat med det, hvarmed man bort börja: med de
allvarsamma och upplysande utvecklingarne af ämnet i hela dess vidd; hvartill
äfven kommer, att man i synnerhet hållit sig till den vittra sidan deraf,
som icke ens någonsin behöft komma i fråga, och framför allt icke förrän
de öfriga blifvit framställda i sin rätta dag. Man har ej insett att all
förvillelse, som utgår ifrån en sofistik, just derföre är djupare och svårare att
skingra, emedan sofistiken ej äger sig grund i intresset för sanningen, men
i egenkärlekens bemödande att till sanning upphöja och såsom sådan göra
gällande hvad den inbillar sig vara det; och emedan sofisten följaktligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
