Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUTRERNA OCH STOCKHOLX8-POSTEN. 261
•
att han hade den ojemförligt större delen af allmänheten
på ein sida. Mången ansåg äfven hans seger gifven
efter de nyss behandlade utförliga stridsskrifterna mot
skolan, sedan Atterbom midt under hetaste striden så
att säga rymt fältet. Ett halft år efter Atterboms
bortresa var Wallmark i sjelfva verket herre på slagfältet.
Skolan lemnade hans förnyade anfall obesvarade, och
man böijade tro att hon alldeles förlorat modet. Hon
kunde ej undgå att märka det öfvertag, som hennes
motståndare vunnit, och insåg omsider nödvändigheten
af att antingen anstränga sig till sjelfförsvar eller falla.
Emellertid hade en tredje makt uppstått emellan de
båda kämpande, på sätt och vis förmedlande men icke
derföre just straxt försonande. Det var de så kallade
Neutrerna, hvilkas organ Stockholms-Posten var. De
iakttogo en afvaktande hållning och tycktes vilja först
se stridens slutliga utgång, innan de fattade sitt parti.
Det var för begge de kämpande partierna af stor vigt
att definitift vinna på sin sida detta tredje, hvilket i
vitterheten syntes stå närmare den gamla skolan,
åtminstone icke delade den nyas aktning för de nyromantiska
tyska mönstren, men i andra afseenden lutade åt den
nya skolan, såsom i dess nit för den fornkristliga tron
och för fäderneslandets poetiska fornhäfder. Dessa så
kallade Neutrer böra dock icke kallas eller anses för ett
parti; det karakteristiska för dem var just deras
parti-löshet, till följe af den verkliga öfverlägsenhet, hvarmed
de från sin högre ståndpunkt af vetande och snille kunde
oväldigt nedskåda på det pågående kifvet. De hade icke
svurit någon annan fana än sanningens och skönhetens,
och hyllade dessa makter, antingen de talade Racine’s
eller Goethes tungomål. Jag behöfver knappt nämna,
att till denna krets af sjelfständiga andar hörde sådana
män som Tegnér, Wallin, Franzén och äfven Geijer.
ehuru han ännu då för tiden stod i mångfaldig beröring
med den romantiska skolan, dertill snarare dragen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
