Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke höra talas om denna tida&lder, ntan äfven a priori helt och h&llet
för-dömma den såsom en galenskap!»
«IV. Beträffande ändtligen vår förmenta tillgifvenhet för
munkväsende, hierarki och andra dithörande ämnen, så är derom följande
författarens tankar — hvilka han dock anhåller icke måtte åberopas såsom
hela den så kallade nya skolans — ty det är möjligt, att andra författare,
hvilka man äfven plägar räkna dit, tänka helt annorlunda. Författaren
anser verkligen kyrkans förening nnder ett enda öfverhufvud, oberoende af
den verldsliga makten, icke allenast som en stor och hög idé, ntan äfven
som en för sin tid*) välgörande anstalt. Ty hvem skulle annars, nnder
den period af borgerlig förvirring, som tillhörde de första seklerna af
Medeltiden, satt en bom för sjelfviljan och vilkoret: den gemensamma
kyrkan var ett gemensamt osynligt band, som sammanhöll kristenheten, en
medelpunkt för kulturen, ett värn mot förtrycket, en makt, för hvilken
äfven den öfvermäktige våldsverkaren darrade. Må man icke för oss citera
allt det onda, som menniskoslägtet genom prestväldet lidit, alla de olyckor,
som det dragit öfver staterna! Vi känna och erkänna allt detta; men
då man förståndigt vill bedömma ett historiskt fenomen, bör man fösta
blicken på dess idé. dess tjenlighet för menskligheten under de tider, då
den först sattes i verket, — icke på de missbruk, som följa de herrligaste
stiftelser. Så voro de första klostren — enligt författarens mening — en
skön tanke: de voro en tillflykt för de varelser, som ingenting begärde och
önskade af verlden, än ett litet rum, för att der i stillhet egna sina tankar
och betraktelser åt evighetens herre. Men så snart tvånget dit kastade
offer, hvilka man ville undanrödja ur samhället, så snart dessa ställen fylldes
med högmod, liderlighet och alla slags laster, då hade dessa stiftelser redan
afvikit från deras ursprungliga idé.»
«V. Förringande af lutherska reformationen, af
protestantismen och dess välgörande verkningar. Att deröfver vidlyftigt
förklara oss, lönar ej stort mödan: de som läsa dessa blad förstå oss, och de
som i alla fall fördömma oss, skulle dertill behöfva en hel bok. Det första,
som herr Wallmark och hans anhängare borde eftersinna, vore att de, för
att förstå protestantism och katholicism, först borde förstå kristendomen i
allmänhet. Detta är ingalunda så lätt som herr Wallmark tyckes
förutsätta: dertill fordras anda, hufvud och läsning. Vi hafva kallat
protestantismen negativ — och månne den icke är det? Ty mot hvad protesterade
Luther? Mot de villfarelser, de missbruk och menniskofnnder, som
insmugit sig i kyrkan. Hvad sökte han? Den rena kristendomen — Guds
uppenbarade ord. Detta är ju allmänt erkändt, och det är svårt att inse
*) Författaren förutser, att denna period skall gifva herr Wallmark
an-ledniug till en ny citat, då han naturligtvis åter glömmer de tre orden:
för sin tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
